miun.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Konsten att kommunicera oro utan att oroa: Svenska myndigheter under finanskrisen 2008
Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Information Technology and Media. (DEMICOM)ORCID iD: 0000-0001-6645-2980
Mid Sweden University, Faculty of Science, Technology and Media, Department of Information Technology and Media. (DEMICOM)ORCID iD: 0000-0002-2734-5821
2011 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Sammanfattning Denna rapport innehåller en analys av offentliga aktörers kommunikation under finanskrisen 2008, och bidrar med ny kunskap om hur meningsskapande påverkar de insatser som görs och lärandet av en kris. Kommunikationen före, under och efter en kris är en viktig del av krishanteringen, och det är också nära relaterat till förtroende. Före en kris kan kommunikation bidra till att bygga nätverk och skapa förtroendefulla relationer som är viktiga i krissituationer. Under krisen kan kommunikationen mildra eller förvärra konsekvenserna och stärka eller skada förtroendet. Efter krisen kan kommunikationen bidra till lärandet av krisen, återskapa förtroende och påverka hur man klarar nästa kris. Rapporten är en första delrapport i projektet ”Finanskrisen, förtroendet och förväntningarna” som analyserar kriskommunikationen och samspelet mellan makthavare, myndigheter, medier och medborgare. Syftet med forskningsprojektet är att undersöka de kriskommunikativa opinionsbildningsprocesserna i det svenska samhället under och efter den finansiella krisen i Sverige 2008 samt att diskutera vad de haft för betydelse för allmänhetens verklighetsuppfattning om krisen, i synnerhet vad gäller finansiell säkerhet och beredskap och allmänhetens fortsatta förtroende för dessa samhällsfunktioner. Den frågeställning som denna rapport har att besvara är: • Vilka kommunikationsinsatser gjordes av de viktigaste myndigheterna under krisen? Forskning om kriskommunikation har till stor del varit inriktad på att ta fram effektiva kommunikationsstrategier i syfte att mildra effekterna av en kris och återskapa förtroendet. Denna forskning har resulterat i rekommendationer för kriskommunikation före, under och efter en kris. Förberedelser, övning, omvärldsanalyser och nätverksMyndigheter i kris | 3 byggande är aktiviteter som rekommenderas före krisen. Under den akuta krisfasen bör kommunikationen kännetecknas av snabbhet, konsekvens, öppenhet, entydighet och kontinuitet. Effektiviteten hos de kommunikationsstrategier (exempelvis förnekande, bortförklaring, förminskande, återuppbyggande och understödjande) som används vid en kris är beroende av situationen och vilken typ av kris det handlar om. Teorier om komplexitet betonar krisers föränderliga och oförutsägbara karaktär och förespråkar ett flexibelt förhållningssätt, förmåga till improvisation och lärande genom reflektion. Forskning om meningsskapande vid kriser handlar om hur man analyserar, förstår och utifrån det agerar vid en kris. Den bärande idén är att verkligheten – och krisen – är något som konstrueras socialt i tal och skrift. På senare tid har forskare argumenterat för att mångtydighet som används strategiskt kan vara fördelaktigt för att upprätthålla förtroende och överbrygga skillnader mellan olika intressentgrupper. Genomgången av den internationella och svenska forskningen om kriskommunikation visar att 1) de kommunikationsinsatser som görs under en kris är relaterade till hur krisen uppfattas, och 2) de flesta studier av kriskommunikation handlar om den akuta krisfasen, undersökningar om lärande efter en kris är betydligt färre. Utifrån detta utvecklades följande forskningsfrågor: • Hur uppfattades krisen av de berörda myndigheterna? • Vilka kommunikationsinsatser gjordes? • Vilka budskap kommunicerades? • Hur påverkades kommunikationsinsatserna av meningsskapandet under och efter krisen? • Vilka samband finns mellan lärandet av en kris och meningsskapandet om den? För att kunna besvara de här frågorna gjordes intervjuer med de kommunikationsansvariga på Riksbanken, Riksgälden, Finansinspektionen, Försäkringskassan, Skatteverket och FinansdepartemenMyndigheter i kris | 4 tet. Därefter gjordes en fördjupad undersökning av Riksbankens, Riksgäldens och Finansinspektionens kommunikationsinsatser. Dessa myndigheter var mest berörda av krisen. En analys av det stora skriftliga material (totalt 564 texter) som producerades under åren 2008 – 2010 (pressmeddelanden, rapporter, nyheter och andra texter på hemsidor samt årsredovisningar) granskades. Slutligen gjordes uppföljande intervjuer med de kommunikationsansvariga. Intervjuerna visar att Riksbanken, Riksgälden, Finansinspektionen och Finansdepartementet aktivt arbetade med kriskommunikation under finanskrisen. Dessa fyra samordnade sin kommunikation genom ett stabilitetsråd som möttes varje vecka. Finansdepartementet startade en särskild kriswebb, men i övrigt skedde kriskommunikationen i stort sett inom ramen för det ordinarie kommunikationsarbetet som dock intensifierades påtagligt. Försäkringskassan och Skatteverket uppfattade inte läget som en kris som berörde dem, men följde det noggrant. De genomförde inga särskilda kriskommunikativa åtgärder. Det finns ett klart samband mellan hur krisen uppfattades och vilka kommunikationsinsatser som genomfördes. Särskilt påtagligt blev det under september 2008. Uppfattningen att krisen inte innebar ett hot för den svenska finansiella stabiliteten – det var inte en svensk kris – ledde till att myndigheterna inte var beredda, och kommunicerade för lite och för sällan. Kriskommunikationen blev ett svar på det behov som omvärlden hade av att förstå händelserna, hoten och riskerna. Valet av budskap präglades också av balansgången mellan krismedvetenhet och normalitet – att erkänna allvaret i situationen men inte bidra till att öka oron. Över tid utvecklades kommunikationen och meningsskapandet om krisen. Mer förklaringar och sammanhang lämnades i senare skeden. I efterhand konstaterades att situationen var dramatisk – men under den mest akuta fasen valde man medvetet att tala om oro och turbulens – inte kris.

Place, publisher, year, edition, pages
Sundsvall: Mittuniversitetet. Demicom. , 2011. , 95 p.
Series
DEMICOM rapport, 1
National Category
Social Sciences
Identifiers
URN: urn:nbn:se:miun:diva-14708Local ID: DEMICOMOAI: oai:DiVA.org:miun-14708DiVA: diva2:455840
Available from: 2011-11-11 Created: 2011-11-11 Last updated: 2015-01-21Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(1075 kB)1049 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 1075 kBChecksum SHA-512
7dfe555c6f35e7a70dc8334b1bbb26a0d10aa3c3ab6c62820b77b3320a839920a5eff3f84bec6ea5a96c07647d9c39f3295d5e39fff3b13d631dbffb7169487c
Type fulltextMimetype application/pdf

Search in DiVA

By author/editor
Johansson, CatrinNord, Lars
By organisation
Department of Information Technology and Media
Social Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 1049 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

Total: 1429 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf