Syftet med föreliggande studie är att med fokus riktat mot sex turistdestinationer beskriva dels
fjällturismens utveckling efter 1970 i Dalarna och Jämtland och de förutsättningar som krävs
för en fortsatt tillväxt, dels de implikationer som frågan om tillgänglighet medför för turistnäringen
i dessa områden, berörda myndigheter och verk. Frågan om tillgänglighet avser transportsystemet
och dess transportslag, främst vägnätet och bilismen. Studien baseras på litteraturstudier
och underlagsmaterial från turistnäringens företrädare i Dalarna och Jämtland, som
presenterats i samband med Trafikverkets åtgärdsplanering och fastställandet av länens transportplaner
2010-2021.
De destinationer som ingår i studien är Sälen, Idre/Grövelsjön, Funäsdalen, Vemdalen/-
Klövsjö, Lofsdalen och Åre. Utvecklingsförloppet för samtliga destinationer indikerar att
massturism är en nödvändig förutsättning för att turismen som näring ska kunna upprätthålla
sin samhällsbärande roll. Turismens expansion medförde att näringen under 1980-talet blev
en basnäring i dessa områden. Förloppet visar även att infrastrukturella investeringar och
andra ”Big Projects” har spelat en viktig roll för utvecklingen, liksom omvärldsförändringar,
entreprenöriella insatser och samverkan mellan privata och offentliga intressen på lokal,
regional och nationell nivå. Utvecklingen visar också att expansionen till stor del förklaras av
förändrade preferenser bland allmänheten, så till vida att alpin skidåkning blev en turistisk
volymprodukt och primär besöksanledning. Det innebar dramatiska förändringar och förutom
att näringen expanderade mycket snabbt kom vintern att ersätta sommaren som högsäsong.
Även fjällturismens geografiska tyngdpunkt förflyttas med volymprodukten alpin skidåkning,
från de traditionella högalpina områdena i norr till de mer låglänta, lättillgängliga och närmare
marknaden belägna Dalafjällen i söder.
Destinationerna har mer eller mindre framgångsrikt anpassat sin verksamhet till flera av de
trender som gjort sig gällande under 2000-talet, t.ex. till det ökade intresse för produkter och
rekreationsmiljöer som erbjuder spänning, äventyr och service. Turistnäringens företrädare
bedömer att fjällturismens tillväxt kommer att fortsätta i snabb takt också under kommande
decennium. Deras optimism framstår i vissa avseenden som berättigad och stöda av samhällsekonomins
omvandling mot en allt större service- och tjänstesektor, näringens expansion och
tillgänglig turistrelaterad statistik. Ekonomiska utvecklingsförlopp omfattar dock, som fjällturismens
tidigare utvecklingsförlopp visar, även stagnations- och nedgångsperioder. Att
allmänheten i goda tider är beredda att lägga en stor del av sin
ökade välfärd på rekreation och
turism framgår av historien, liksom att de är beredda att dra ned på denna konsumtion om
tillväxten uteblir och det institutionella regelverket ändras.
3
I frånvaro av externa chocker framstår en fortsatt turistisk expansion som det mest sannolika
scenariot fram till 2020. Styrkeförhållandet mellan destinationerna under vintersäsongen
kommer sannolikt också att bestå, d v s att Sälen och Åres dominans fortsätter, Idre, Funäsdalen
och Vemdalen försvarar sina ställningar som medelstora destinationer och att Lofsdalen
behåller sin ställning som en av fjällkedjans mindre volymdestinationer. Drabbas fjällområdet
av gröna vintrar kan Idrefjällen och Funäsdalsfjällen komma att gynnas, eftersom de är
belägna inom en kallare klimatzon. Utvecklingsförloppet avseende sommarturismen framstår
dock mer osäkert. Intresset för att utveckla barmarksturismen har vuxit sig allt starkare på
samtliga destinationer, inklusive tidigare utpräglade och resursstarka vintersportdestinationer
som Sälen och Åre.
En god extern tillgänglighet kan hävdas vara en nödvändig men inte tillräcklig förutsättning
för en fortsatt turistisk expansion i fjällområdet, liksom för att turismens ställning som samhällsbärande
näring ska kunna upprätthållas. Det gäller tillgång till såväl den virtuella världens
IT-nätverk, som de mer traditionella transportsystemen och transportslagen (bil, buss,
tåg och flyg). Mot bakgrund av de regionala turistorganisationernas synpunkter avseende den
externa tillgängligheten och dess betydelse framträder följande strategiska frågor och/eller
områden som viktiga att beakta:
•
Flygets betydelse som transportmedel för resenärer till fjällområdet i Dalarna och Jämtland
är idag 2010 marginell, med undantag för Åre. Dess roll bedöms dock öka i framtiden i
takt med att en fortsatt snabb expansion kräver tillgång till nya marknader.
•
Att nå framgång på den svenska hemmamarknaden är idag 2010 helt avgörande för
samtliga destinationer, vilkas marknader till stor del är relaterade till kortaste avstånd
och/eller existerande väg- och järnvägsnät. För att stärka eller bevara sin ställning på dessa
marknader kommer sannolikt mer klimatsmarta transportlösningar att krävas i framtiden.
•
Att besökare till fjällområdet reser med minimal packning är idag 2010 ett undantag som
bekräftar regel att välja bilen av praktiska skäl och bekvämlighet.
Bilismen och vägnätet
står därmed i fokus och utgör det mest strategiskt viktiga transportslaget för fjällvärldens
volymturism.
Om turismen under planperioden expanderar i enlighet med turistorganisationernas bedömning
framstår det troligt att tillgängligheten till fjälldestinationerna kommer att försämras
under högsäsongsveckorna och att status quo, i bästa fall, kan upprätthållas under övriga
4
perioder. Utifrån de budgetramar och principer som styr arbetet med länstransportplanerna
kan frågan ställas om det är försvarbart att anpassa vägnätet till en tio gånger högre trafikintensitet
än normalt under högsäsongens trafiktoppar, d v s är det samhällsekonomiskt
effektivt och förenligt med klimatsmarta transportlösningar? Svaret på frågan är sannolikt nej
så länge bilparken domineras av fordon som drivs med fossila drivmedel och trafikintensitetens
variationer över året är så stora som idag 2010.
Arbetet med länstrafikplanerna har kännetecknats av hårda prioriteringar och avvägningar
mellan olika intressen. Trafikintensiteten framstår som en viktig prioriteringsgrund, vilket
reser frågan hur det kan komma att påverka olika destinationers konkurrenssituation. Tillspetsat
uttryckt, ska tillgängligheten till stora volymdestinationer prioriteras framför små? Ska
resurserna satsas på att komma tillrätta med trafikinfarkter och trafikproppar utmed de mest
trafikintensiva tillfartsvägarna? I förlängningen kan frågan också ställas om situationen i
södra Dalarna bör prioriteras framför övriga projekt i länet och Jämtland.
Tillgänglighet kan vara både en katalysator för förändring eller verka som en förstärkande
faktor. Oavsett vilket påverkar tillgängligheten 1) besökarnas preferenser och företagens
kostnader, 2) destinationers förmåga att anpassa sig till och aktivt agera på förändringar i
omvärlden och 3) deras konkurrenskraft. Ur ett turistiskt perspektiv bör frågan om konkurrensneutralitet
betraktas utifrån att valet av resmål påverkas och begränsas av olika materiella
restriktioner (kapacitets-, kopplings- och styrningsrestriktioner), liksom att dessa samspelar
med turisternas subjektiva upplevelse av dessa restriktioner. Insikten om att det både kan
främja och motverka valet av ett visst resmål gör att frågan om tillgången till väl fungerande
och konkurrenskraftiga transportlösningar är mycket viktiga för fjälldestinationerna. Även
insikten om att vissa typer av resor sker mer frekvent än andra och att frekvensen är beroende
av både avstånd och tid understryker tillgänglighetens betydelse, eftersom destinationerna till
stor del konkurrerar med varandra inom samma geografiska avståndskontext och på en marknad
där ”kundernas” grundläggande primära behov av en viss typ av upplevelse också den till
stor del är desamma.
Östersund: Mittuniversitetet , 2010.