I den här artikeln behandlar vi organisatoriska förändringar inom svensk socialvård, i huvudsak inom ramen för den så kallade individ- och familjomsorgen, i kommunernas socialtjänst – och de tjänster som köps av denna. Vi skall från en begränsad empiri söka ge en översiktlig bild av NPM-reformernas omfattning och inriktning. Redovisningen bygger på data från det så kallade Individ- och familjeomsorgspro-jektet, där chefer inom individ- och familjomsorgen i 100 svenska kommuner intervjuats, och olika typer av skriftligt material insamlats.
I Sverige, som i många andra länder, slog marknadsorientering som idé igenom i den offentliga sektorn under 1980-talet. Tar man del av retoriken från den tiden kan det framstå som om Sverige var en av de ledande marknadsorienterade nationerna. Men om man, som Pollitt och Bouckaerts (2000), jämför med länder vilka kan betraktas som radikala i detta avseende (t.ex Nya Zeeland och Storbritannien) så befinner sig Sverige tillsammans med t. ex Kanada och Finland, snarare i en mittposition av ”moderata” reformatorer.