Nyinstitutionalismen är idag, knappt 25 år efter sin uppkomst, den dominerande skolbildningen inom organisationssociologi. Även i Sverige har den fått ett betydande genomslag. Nyinstitutionalisterna införde ett nytt sätt att betrakta förhållandet mellan organisationer och deras omgivningar, och placerade legitimitet, normer och kognitiva föreställningsramar i centrum för analysen.
Den svenska versionen av nyinstitutionell organisationsteori skiljer sig från den amerikanska inspirationskällan på ett par centrala punkter. Svenska nyinstitutionalister är betydligt mer processinriktade än sina amerikanska kollegor, och intresserar sig främst för hur idéer om organisering skapas, sprids och tas emot i enskilda organisationer. I boken presenteras de svenska forskningsresultaten, och skillnaderna mellan den amerikanska och den svenska varianten av nyinstitutionalism klargörs.