miun.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Svensk turismforskning: en tvärvetenskaplig antologi om turister, turistdestinationer och turistorganisationer
(ETOUR)
2003 (Swedish)Collection (editor) (Other academic)
Abstract [en]

Redaktör för boken är Mia Larson, turismforskare vid Handelhögskolan i Göteborg. Boken är ett samarbetsprojekt mellan ETOUR och nätverket Svenska Sällskapet för Turismforskning.

 

Efter en introduktion (kapitel ett) av Mia Larsson följer en del i boken med Naturturism som tema. I kapitel två diskuterar Per Åke Nilsson det naturbaserade rekreativa kapitalet. Han menar att intressekonflikter uppstår mellan lokalbefolkning, turismföretagare och förespråkare för turism samt allmänheten i övrigt vad gäller hur och på vilket sätt naturen ska utnyttjas. Nilsson belyser denna problematik genom ett innehållsrikt fall i Gimdalen, där lokalbefolkningen uppfattade en extern investering inom turism i bygden som ett hot mot det lokala rekreativa kapitalet.

 

Klas Sandell diskuterar i kapitel tre olika reservatsstrategier och dess framtida roll vad gäller å ena sidan naturturism och friluftsliv och å andra sidan en hållbar och lokalt förankrad utveckling. Han introducerar en ekostrategisk begreppsram som belyser olika sätt att närma sig landskapet och använder sedan den vid diskussion av bl a Kirunafjällens nationalparksförslag. Sandell diskuterar även allemansrätten och UNESCOs s k biosfärområden som intressanta reservatsstrategier för att, bl a med turismen som viktigt element, försöka integrera natur och kultur liksom naturvård och lokal utveckling.

 

I kapitel fyra ger Peter Fredman och Thomas A. Heberlein en översikt över den svenska fjällturismens förändringar under två decennier, som kan vara till nytta vid planering av framtida naturturism. De har tittat på förändringar i turistströmmar till olika delar av fjällen, förändringar i aktiviteter som utövas och typ av boende. Tre olika hypoteser diskuteras som kan förklara förändringarna; sociala och ekonomiska faktorer, aktivitetsrelaterade faktorer och medias roll.

 

I bokens andra del är temat Konsumtion av turistprodukten. I kapitel fem behandlas blivande turisters olika överväganden vid val av resmål, vilket har att göra med olika faktorer som upplevs viktiga vid konsumtion av turismprodukten. Ewa Wolf diskuterar skillnader mellan val av resmål och andra produkter och menar att, till skillnad från många andra konsumtionsformer, det inte är produkten i sig som är målet med köpet, utan den subjektiva upplevelsen som resan leder till. I en studie av resenärer till Portugal kunde tre nivåer i urvalsprocessen urskiljas. Den första avser överensstämmelse mellan de blivande turisternas personliga semesterideal å den ena och semesterortens konkreta förutsättningar å den andra. Här kunde fyra teman urskiljas: längtan efter distans, kunskap, kontraster och status. Den andra avser de blivande turisternas strävan att undvika såväl stress som leda under semestern. I den tredje urvalsnivån används utomstående experter, t ex reklam i form av resekataloger och privata råd av personer i omgivningen

 

Kapitel sex relaterar till konsumtion av en del av turismprodukten - restaurangbesöket. Lena Mossberg diskuterar upplevelserummets påverkan på kundens beteende vid turismrelaterade tjänster. Hon menar att kunden reagerar kognitivt på t ex rumslig situation och arkitektur, känslomässigt på t ex musik, ljus och färg, samt fysiskt vad gäller t ex bekvämlighet och lukt. Begreppet upplevelserummet, och diskussionen kring detta, kan, enligt Mossberg, tillföra både akademiker och praktiker insikter i och förståelse om betydelsen av omgivningsfaktorer i marknadsföringen. Detta inte minst eftersom formgivning och design har blivit alltmer viktiga konkurrensfaktorer.

 

Tredje delen av boken har destinationen som utgångspunkt för forskning om olika aspekter. Marknadsföring och utveckling av turismdestinationen i bred bemärkelse står i fokus. Kapitel sju och åtta och nio handlar om destinationsmarknadsföring och utveckling utifrån ett nätverksperspektiv. Jörgen Elbe kritiserar i kapitel sju den gängse modellen för destinationsmarknadsföring. Han menar att den är en tillämp-ning av en normativ marknadsföringsmodell som gäller för företag som opererar på konsumentmarknader, och föreslår istället att studera destinationsmarknadsföring utifrån ett nätverksperspektiv. Elbe menar att producenter av turistprodukter är ömsesidigt beroende och att turistorganisationer ofta bildas för att samordna mark-nadsföringsaktiviteter inom en destination. Elbe visar i en studie av destination Småland hur aktörer med olika resurser deltar i gemensamma marknadsföringsakti-viteter, samt turistorganisationens samordnande roll.

 

Även Yvonne von Friedrichs Grängsjö menar att ett traditionellt transaktionsorienterat fokus på marknadsföring med fördel kan bytas mot marknadsföring med fokus på relationer, interaktioner och nätverk. Hon har studerat hur aktörerna på turistdestinationen Åre arbetar med destinationsmarknadsföring, och varför de "gör som de gör", utifrån föreställningen att aktörers olika värdegrunder påverkar interaktionen mellan aktörerna. I kapitel åtta lyfts två olika perspektiv fram i diskussionen om hur aktörerna ser på sitt arbete och hur de relaterar till varann - Gemeinschaft ("tjäna Åre") och Gesellschaft ("tjäna på Åre"). Dessa olika värdegrunder används för att förstå destinationsmarknadsföringens organisering och utformning.

 

Laila Frisk ser relationer och interaktioner mellan aktörer på en turismdestination som väsentliga för att förstå destinationsutveckling. I kapitel nio beskriver hon hur fem destinationer i norra Sverige samarbetar (eller inte) och diskuterar hur sociokulturella faktorer såsom värderingar och attityder till turism och samarbete kan hindra eller bidra till destinationsutveckling.

 

Kapitel tio fokuserar turistorganisationens roll vid destinationsmarknadsföring. Ola Bergströms studie visar på hur en turistorganisation kan skapa samspel mellan privata och offentliga intressen genom formulering av destinationens varumärke. Han beskriver hur Barcelonas turistorganisation arbetar med att utveckla sitt varumärke och hur turistorganisationens handlingsprogram och aktiviteter medverkar till att styra turisternas uppfattning av staden. Bergström menar emellertid att det är svårt att hävda att turistorganisationen kan kontrollera vad som händer i staden och därmed konkret inverka på stadens turism. Turistorganisationens framhävande av ansvarstagandet för stadens varumärke kan därför framstå som ett maktanspråk för att öka sitt inflytande i förhållande till andra dominerande aktörer i staden.

 

Massmedier utgör en av flera aktörer som producerar information om turismdestinationer, som i sin tur påverkar människors mentala bilder av platser. Medier medverkar därmed, trots att de står oberoende från turistindustrin, till att människor lockas till eller avhålls från att resa till en bestämd plats. Kristina Lindström visar i kapitel elva, genom en studie av tre svenska dagstidningar under tre decennier, hur turistmålet Mallorca uppmärksammas i media.

 

Bokens fjärde del belyser olika aspekter kring hur människor som arbetar i turistföretag organiserar sitt arbete, samt varför glesbygdsturistföretagarna väljer att arbeta i turismverksamheter.

 

Mia Larson visar i kapitel tolv genom en studie av Storsjöyran hur arbetet med att förnya en årligen återkommande festival går till - en förnyelse som är viktig för att både attrahera nya och behålla gamla besökare. Kapitlet syftar till att förstå de kreativa och innovativa processer som leder till förnyelse - såsom institutionalise-rade, framväxande och improviserade. Larson fann att en stark föreställning om att förnyelse är viktig skapar förutsättningar att motverka stagnation. Genom att undvika att fastna i alltför stereotypa situationer är det möjligt att hitta nya vägar till förnyelse av produkt och process. Istället för att fokusera på ordning och kontroll, uppmuntras kreativitet, spontanitet och handling genom intuition, d v s handlingsorienterad improvisation som fokuserar på nya möjligheter, idéer och innovationer.

 

I kapitel tretton illustrerar Dorit Christensen och Svante Leijon meningsfullt arbete i turistföretaget Boda Borg utifrån den existentialistiska skolan. De beskriver arbetet i företaget som ett estetiskt spel där en balans i interaktionen mellan konstnärliga kooperatörer, konstnärliga rum (produkten på Boda Borg), tekniken i konstskapandet och begeistrade gäster ledde till ett levande estetiskt spel och därmed ett meningsfullt arbete. Studien visade på att den fortsatta dynamiken - kooperatörernas organiseringsförsök, intresset för sponsring, tidvis för många gäster etc - över tid medförde att leken i arbetet övergick i plikt, engagemang tog ut sitt pris i trötthet, kunderna blev stereotypa istället för spännande etc. Detta förklarar Christensen och Leijon med att företagslogiken blev mer framträdande i verksamheten samt att kooperatörerna körde slut på sig själva.

 

Sven-Erik Karlsson och Gunilla Lönnbring har studerat turistföretagare i två värmländska kommuner. I kapitel fjorton diskuterar de sociala och kulturella förklaringar till att människor väljer att arbeta inom små turismverksamheter. Vid sin analys använder Karlsson och Lönnbring begreppen livsstil och livsform och ser självständighetens livsform som dominerande i kommuner med hög andel egenföretagare. Kapitlet visar att företagandet definitivt är en ekonomisk försörjnings-strategi, men ingår också i en social kontext där platsens betydelse och dess tradition av socialt och kulturellt kapital är centrala för att förstå olika jordmåner för företagande.

 

De sista kapitlen i denna bok ger en kritisk syn på turismforskning. Författarna föreslår alternativa angreppsätt i framtida turismforskning.

 

Urban Laurin ser turism som skapandet av upplevelser, där den tysta kunskapen i hantverket - kunskap i handling - är av stor vikt. I kapitel femton argumenterar han därför för ett samspel mellan turismforskning och konstnärligt utvecklingsarbete, som skulle kunna bidra till kraft och nyskapande i såväl den akademiska utbild-ningen, i forskningsprojekt och i praktisk kunskapande inom turismverksamhet.

 

I kapitel sexton diskuterar Klas Grinell turism och turismforskning utifrån ett post-kolonialistiskt perspektiv. Han menar att den internationella turismen har växt fram som en del av den europeiska industrialismen, kolonialismen och den vidare moderniteten. Kolonialismen, menar Grinell, berör inte bara relationen mellan forna kolonisatörer och koloniserade, utan är en så central del av moderniteten att även vår svenska moderna identitet och dess relation till omvärlden också inom västvärlden berörs. Kapitlet diskuterar den internationella turismens plats i moderniteten och i den därmed förbundna imperialismen - både utifrån ett historiskt och nutida perspektiv.

 

I det sista kapitlet - kapitel sjutton - kritiserar Sven-Erik Karlsson den existerande forskningen om turisters val av destination. Han granskar två inriktningar - kognitiva konsumtionsvalsteorier och motivationsteorier - och menar att den förstnämnda bygger på en alltför ensidig människosyn (rationell människosyn) medan den andra innehåller alltför lite teoretiska förklaringar utifrån erhållna empiriska resultat. Karlsson konstruerar en skiss till en utvecklad teoretisk referensram om människors val av resor utifrån några sociologiska utgångspunkter där den sociala kontexten fokuseras.

 

 

 

Place, publisher, year, edition, pages
2003.
Series
Vetenskapliga bokserien / European Tourism Research Institute ; 2003:13
Keywords [sv]
Turism
National Category
Economics and Business
Identifiers
URN: urn:nbn:se:miun:diva-9425ISBN: 91-974657-0-4 (print)OAI: oai:DiVA.org:miun-9425DiVA, id: diva2:228193
Available from: 2009-07-27 Created: 2009-07-27 Last updated: 2009-07-28Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text in DiVA

Economics and Business

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

isbn
urn-nbn

Altmetric score

isbn
urn-nbn
Total: 1875 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf