Mid Sweden University

Bakgrund: Sjuksköterskan har huvudansvaret för omvårdnaden inom hälso- och sjukvården. Omvårdnaden syftar till att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande. Omvårdnaden ska vara personcentrerad och holistisk. Katie Eriksson beskriver hälsa som en subjektiv upplevelse, och inte enbart som frånvaro av sjukdom. WHO definierar livskvalitet som en individs egen uppfattning av sin livssituation. För att förstå hur människor anpassar sig till yttre och inre stimuli har Roy tagit fram en omvårdnadsteori om adaption. Syfte: Syftet var att undersöka hur livskvalitet upplevs av vuxna personer som lever med postcovid. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt och undersökte aspekter av livskvalitet hos vuxna personer med postcovid, i enlighet med WHO:s definition. Vetenskapliga originalartiklar inkluderades från Pubmed, Cinahl och Psycinfo. Kvalitativ innehållsanalys genomfördes i enlighet med Graneheim & Lundman. Resultat: Resultatet sammanställdes utifrån 15 artiklar. Tre huvudkategorier; Att känna sig begränsad, Upplevelser av otillräcklig vård samt Förändrad självbild, och åtta subkategorier; Begränsningar i det dagliga livet, Begränsningar i det sociala livet, Osäkerhet och oro inför framtiden, Otillgänglig vård, Att bli avfärdad och ifrågasatt, Förminskad och övergiven, Förlust samt Identitetskris växte fram genom analysen. Diskussion: Huvudfynden diskuterades med koppling till sjuksköterskans arbete, Erikssons teorier om hälsa och om vårdlidande samt Roys adaptionsmodell, och hur personer med postcovid upplever livskvalitet. Slutsats: Studien bekräftade att postcovid är ett komplext tillstånd och att varje människa är unik, med olika behov och resurser som påverkade upplevd livskvalitet och hälsa. Många av problemen berodde på bristande kunskap och förståelse, hos personerna själva, samhället och inom vården. Ytterligare kunskap om hur vården kan stötta personer med postcovid blev tydligt.