Syftet med denna studie är att undersöka hur kön görs diskursivt i intresseorganisationers remissvar på politiska förslag om förändrade möjligheter att ändra juridiskt kön under perioden år 2018-2022. En kritisk diskursanalys genomförs enligt Faircloughs modell, där följande diskurser identifieras: diskurser om kön, diskurser om individ och samhälle, diskurser om risk, samt diskurser om rättigheter. Resultaten av hur kön görs i diskurserna analyseras med stöd av teorin om performativitet. En slutsats är att det finns en tydlig skiljelinje i den diskursiva konstruktionen av hur kön görs mellan de diskurser som framträder i analysen. I de diskurser där kön huvudsakligen blir fråga om individens självupplevda könsidentitet och något föränderligt, tillstyrks flera av förslagen. I de diskurser där kön tillskrivs en koppling till biologi eller av andra skäl görs till något mer statiskt och latent, utgör kvinnligt och manligt kön binära motsatser och grupperna kvinnor och män ingår i en hierarkisk maktordning i samhället där grupperna gör olika erfarenheter och har olika förutsättningar beroende på kön. I dessa diskurser avstyrks flera av förslagen.
2024-06-04