Syftet med denna studie är att undersöka subkulturen mods i en svensk kontext genom att studera Stefan Jarls dokumentärtrilogi bestående av dokumentärerna Dom Kallar Oss Mods (1968), Ett Anständigt Liv (1979) och Det Sociala Arvet (1993). Syftet med studien är även att undersöka hur huvudpersonerna Kenta, Stoffe och Jajjes vägar in och ut ur modskulturen ser ut, samt hur deframställer sig själva som mods och om denna framställning förändras över tid. Uppsatsens syfte är ytterligare att studera vilka händelser och livserfarenheter som Kenta, Stoffe och Jajje beskriver som betydelsefulla för deras situation och livsöden. Huvudpersonernas vägar in i modskulturen analyseras utifrån Wolffs (2017) teori om push- och pullfaktorer och deras väg ut ur modskulturen analyseras utifrån Gålnanders (2020) desistance-teorier. Studiens relevans grundar sig i att sätta individernas livshistorier i en större kontext genom att koppla det till tidigare kvantitativ forskning om den svenska modskulturen (se Alm och Nilsson, 2008). Resultatet analyseras genom en tematisk analys som resulterade i tre teman - Uppväxt och Föräldrar, Motstånd mot Samhället samt Överlevnad och Gemenskap i Relation till Drogkonsumtion. Resultatet och dess analys visar att det finns många likheter mellan de mods som Alm och Nilsson (2008) studerat och de förutsättningar och livsöden som Kenta, Stoffe ochJajje har. Uppsatsens analys tyder på att huvudpersonerna ansluter sig till mods-kulturen till följd av push-faktorer såsom diskriminering av samhället och trasiga familjeförhållanden, samt att deras alkohol- och narkotikamissbruk försvårar deras försök att ta sig ur subkulturen.
2024-06-04