Mid Sweden University

De levnadsvanor som främst bidrar till sjukdomsbördan i Sverige är rökning, ohälsosamma matvanor, alkoholbruk och bristande fysisk aktivitet. Det är viktigt att undersöka hur det tobaksförebyggande arbetet, med fokus på e-cigaretter, ser ut för att kunna vidta lämpliga åtgärder och förändringar för att minska användande av dessa produkter bland unga individer. Syftet: Var att undersöka skolsköterskornas och folkhälsomordnarens erfarenheter och uppfattningar av insatser för att förebygga användande av e-cigaretter bland barn och unga. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes under februari och mars månad år 2024, med fyra folkhälsosamordnare respektive tre skolsköterskor. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys med deduktiv ansats. Resultat: Denna studie visar att insatser främst skedde på individnivå. Informanterna utryckte behovet av ett mer strukturerat arbete och ett stöd för att nå framgång inom ett tobaksförebyggande arbete. När det gäller e-cigaretter efterfrågades struktur och kunskap om hälsorisker, men även attityder bland ungdomar som använder dessa produkter. Programmet Tobaksfri duo och hälsosamtalen ansågs vara förebyggande åtgärder. Det framkom även olika faktorer kring marknadsföring av e-cigaretter och okunskapen kring dessa tillverkningar. Skolan ansågs vara en viktig arena för att nå barn och ungdomar. Slutsats: Erfarenheter och uppfattningar av det tobaksförebyggande arbetet yttrar sig i avsaknad av tydliga rutiner och strukturer för att arbeta tobaksförebyggande. Det finns en kunskapslucka när det gäller hälsorisker och konsekvenser till följd av användande av e-cigaretter bland ungdomar. Dessa produkter marknadsförs som ”mindre farliga” än traditionella cigaretter. Hälsomodeller och teorier kan tillämpas som ett komplement för att öka förståelse av ungdomarnas uppfattningar av e-cigaretter. Det i sin tur kan leda till att tobaksavväjaning åtgärder utformas och kan riktas mot specifikt barn och unga.