Mid Sweden University

Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare i fritidshem beskriver och förhåller sig till sitt arbete med inkludering i fritidshemmet, med särskilt fokus på elever i behov av särskilt stöd, eller extra anpassningar. Den kvalitativa intervjustudien genomfördes med nio lärare i fritidshem på olika skolor. Resultatet pekar på att lärarna uppfattar begreppet inkludering på olika sätt. Strategier som anpassade aktiviteter, användning av fysiska verktyg samt stöd i den fria leken ses som viktiga för inkludering. Delaktighet och inflytande sker främst genom fritidsråd och klassråd och ses som viktiga aspekter i inkluderingsarbetet för lärare i fritidshem. Behovet av samarbete med övrig skolpersonal, för att främja inkludering ses som viktigt, men samtidigt utnyttjas inte de specialpedagogiska resurserna, eller att skolan prioriteras mer. Skillnaderna i fritidshemmet jämfört med skolan gör dock att exempelvis specialpedagoger inte anses behövas i lika stor utsträckning. Fritidshemmet ses generellt som en öppnare verksamhet och som i många fall är lättare för elever i behov av särskilt stöd, eller extra anpassningar att inkluderas i. Lärarna i studien utgick främst från Nilholms (2007) kritiska perspektiv, men ibland även det kompensatoriska perspektivet, när det kritiska perspektivet inte ansågs räcka till samt i någon utsträckning även dilemmaperspektivet.