Mid Sweden University

Målet med Sveriges folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för god och jämlik hälsa i befolkningen, men trots det fortsätter den ojämlika hälsan att öka. Det praktiska folkhälsoarbetet sker i kommunerna, där människor lever och bor. Begränsad kunskap finns om kommunernas förutsättningar att kunna infria folkhälsopolitiska målsättningar. Syftet var att undersöka upplevelser och erfarenheter av hinder och möjligheter i folkhälsoarbetet i ett glesbygdslän, bland tjänstepersoner i kommun. Metod: Semistrukturerade digitala intervjuer genomfördes under vårterminen 2024 med 13 informanter från de åtta kommunerna i Jämtlands län, vissa i dyadisk intervjuform. Frågorna koncentrerades till folkhälsoarbete med fokus på det folkhälsopolitiska ramverket. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades med innehållsanalys. Resultat: Styrningen av folkhälsoarbetet genom folkhälsopolitikens ramverk upplevdes ibland vara mer ett hinder än en möjlighet. Anpassningen av folkhälsoarbetet till internationella och nationella policys och styrdokument i små glesbygdskommuner är ett komplext arbete då många hindrande faktorer finns, som tid, ekonomi, kunskap, och kompetens inom tjänstemannasektorn samt anpassningen till den lokala politiken. Framförallt uttrycktes 1) behov av långsiktig och samordnad styrning, 2) glesbygdsperspektivet upplevdes påverka förutsättningar för jämlikheten i folkhälsoarbetet 3) fler aktörer behöver vara aktiva i folkhälsoarbetet, och 4) Regeringen måste satsa mer på kunskapshöjande och kostnadsfria åtgärder som kan ge förutsättningar till kommunerna att leva upp till folkhälsopolitiska intentioner. Slutsats: Det folkhälsopolitiska ramverket har fått begränsat genomslag i kommunerna. Ett paradigmskifte behövs med mer fokus på lokal och regional samordnad styrning.