Desinformationens roll i det digitala samhället uppmärksammas allt mer i samhällsdebatter och forskning. På institutionell nivå framställs desinformation som en risk och ett hot mot demokratiska värderingar. Dessutom ses desinformation som ett mått på ökande polarisering samtidigt som den destabiliserar ett samhälle genom att minska förtroendet för statliga aktörer, traditionell media och institutioner. Få studier fokuserar på hur individer förstår och uppfattar desinformation. Denna brist på kunskap är problematisk eftersom den inte bara innebär en ofullständig förståelse för hur uppfattningen av desinformation kan skilja sig åt i förhållande till olika sociala positioner som kön, ursprung och ålder, utan också hur varierande uppfattningar kan påverka människors beteenden och attityder. Studier om risk perception har en lång historia av att samla in information om vad människor uppfattar som en risk eller riskabel. I den här studien analyserar vi förståelse av desinformation med hjälp av ett intersektionellt ramverk och intersektionell riskteori. Därigenom informerar vi fältet om risk perception samt bidrar med nya perspektiv på desinformationens roll i det svenska samhället. Vi använder data från en nationell undersökning (n=2480) genomförd i Sverige under 2023 som en del av projektet Människa, mått och motståndskraft: nya sätt att studera riskkommunikation, ansvar och beredskap, och utforskar hur uppfattningen av desinformation skiljer sig mellan olika grupper och hur detta kan relatera till olika korsande maktordningar.