Mid Sweden University

Karin Mårdsjö (2001a, 2001b) har visat på hur måltidslitteratur inte bara lär ut hur man ska hushålla och laga mat, utan att den också ofta har ambitionen att reglera kvinnors och mäns plikter i hushållet. Historiskt sett har måltidslitteraturen oftast riktats till en kvinnlig målgrupp, och var också i hög grad skriven av kvinnor. Det var också framförallt kvinnans roll som diskuterades och fastställdes, utifrån hennes funktion som hushållerska och husmor. Den funktionen tilläts i vissa fall anta nästan religiösa proportioner, som när Charles Emil Hagdahl i sin kokbok Kokkonsten som vetenskap och konst utnämnde husmodern till samhällsordningens medelpunkt, med potential att skapa ”huslig sällhet på jorden” . Mårdsjö frågar vad vi då kan förvänta oss av framtidens kokböcker ”inte minst med tanke på att matlagning och husliga göromål idag sysselsätter fler än kvinnan i familjen” (2001 b, s. 320). Hur ser det ut i dagens måltidslitteratur, nu då även männen förväntas kunna stå i köket och laga mat? I dagens flod av kokböcker finns det ett stort antal högt profilerade manliga kokboksförfattare.  Jag har just påbörjat en studie av en av dessa manliga kokboksförfattare, Per Morberg. Hans kokbok, Morberg. Scenen, livet och konsten att laga mat, har enligt förlaget sålt 200 000 ex, vilket gör Per Morberg till en av de populäraste kokboksförfattarna just nu. Och så här skriver Morberg apropå sitt ursprung: ”…i Bibeln står det att mannen kom först. Det är skönt att läsa”. (Morberg 2007, s. 60). Också dagens kokboksförfattare har alltså åsikter om ordningen mellan könen. I föredraget kommer jag att jämföra vad Hagdahl skrev om kvinnor och män mot slutet av artonhundratalet med vad Morberg skriver i början av tjugohundratalet, och försöka sätta in skillnaderna i ett genusvetenskapligt perspektiv. Hur skrivs kvinnor och män fram i Hagdahls kokbok, och hur skrivs de fram i Morbergs? Och vad säger detta oss om den ständigt pågående omförhandlingen av den kulturella konstruktionen av kvinnligt och manligt?