Mid Sweden University

Organisationer utmanas i dagens samhälle av allt högre grad av globalisering, förändring och konkurrens, vilket har bidragit till försämrade psykosociala arbetsvillkor, ökad ohälsa, samt högre sjukfrånvaro och personalomsättning. Det har därför blivit av vikt att bromsa denna utveckling och istället bedriva verksamheter där de anställda har ett gott mående och ett välfungerande samspel mellan varandra för att de ska kunna hantera det moderna samhällets arbetsliv. Studiens syfte var därför att skapa en djupare förståelse för hur samspelet mellan ledare och medarbetare kan påverka deras upplevelse av arbetstillfredsställelse, där frågeställningarna behandlade vilka faktorer som ledare och medarbetare uppfattar som centrala både för ett fungerande samspel och en hög arbetstillfredsställelse samt hur dessa två aspekter påverkar varandra. För att besvara både syfte och frågeställningar användes en kvalitativ semistrukturerad intervjumetod där data samlades in genom att intervjua två ledare och fyra medarbetare vid två olika enheter inom verksamheten äldreomsorgen. Sammantaget visade dessa intervjuer att förtroende, dialog, tillgänglighet, engagemang, respekt och uppmärksamhet upplevs som särskilt centrala för att åstadkomma ett fungerande samspel mellan ledare och medarbetare. Detta samtidigt som det betonades att faktorer såsom variation, meningsfullhet, personlig utveckling, kommunikation, samspel och feedback var viktiga för att de skulle uppleva en hög arbetstillfredsställelse. Mot bakgrund av tvåfaktorsteorin och leader-member exchange theory har studien kunnat dra slutsatsen att det sociala samspelet var särskilt betydelsefullt för att både ledare och medarbetare skulle känna en hög arbetstillfredsställelse. För att detta ska uppstå har dock studien visat på att de anställda måste samarbeta för att utveckla ett ömsesidigt förhållningssätt gentemot varandra, där lyhördhet, respekt, stöd och uppmärksamhet blir betydelsefullt. Detta kan i sin tur få effekter i form av ett högre engagemang, ökade arbetsprestationer, men även förhöjda positiva emotionella aspekter, såsom glädje och lycka. I ett långsiktigt perspektiv skulle detta kunna bidra till ökad livskvalitet för individen, bättre resultat för organisationen, men även en tryggare välfärd för samhället.