I uppsatsen avhandlas hur bilder uppvisar platser i det inre av turistnäringen. Bilder inom turismnäringen har flera funktioner och bland annat kan de förmedla föreställningar om platser, men också förhöja dessa. Tillika kan bilder även göra uppfattningar om en plats starkare, då föreställningar om en plats frekvent tas i anspråk för att marknadsföra denna lokalitet. Undersökningens syfte är att utforska hur turistdestinationen Helsingborg framställs på den officiella stadsguiden visithelsingborg.com. För detta har två frågeställningar utformats: ”Vem, vilka eller vad ges utrymme på visithelsingborg.com?” och ”Vilket samband kan hittas mellan de som fått utrymme på visithelsingborg.com?”. Teorikonstruktionen innefattar begreppsbestämningar av platsbilder tillsammans med hur turistnäringen använder dessa för att forma en diskurs. Turismnäringens platsbilder i denna uppsats har befunnits vara stereotypt formade och att de uppvisar en begränsad del av de kulturuttryck som en plats kan innefatta. Inom turismteorier finns en särskild diskurs, där en differentiering sker mellan ”vi” och ”de” och där denna särskiljning speglas i marknadsföringsbilder av olika destinationer. I uppsatsen används den postkoloniala teoriformningen för att utföra en fördjupning i ämnet ”vi” och ”de” samt för att uppställa en tankegång kring relationerna på det lokala planet. Metoden kvantitativ bildanalys har genomförts på ett utvalt bildmaterial från visithelsingborg.com, där ett mönster har framkommit om en variationslös bild med ett särskilt framhävt västerländskt perspektiv och där turistens, de vuxnas och kvinnans ställning understryks. Ett förslag på en modell ges för hur meningsutbyte kring platsbilder och utformningen av dessa kan utvecklas. Övergripande dras slutsatsen att postkoloniala problemställningar finns på västerländska platsdestinationer på grund av det avstånd som formas av de platsbilder som skapats av turismnäringen.
2023-10-12