Mid Sweden University

Den utvecklingsprocess som studerats i föreliggande rapport utgjordes av ett utvecklingsarbete inom enheter i socialtjänsten vars insatser ska bidra till att människor genom arbete, studier eller det allmänna socialförsäkringssystemet kan uppnå ett självständigt liv med egen försörjning. Uppdraget handlade om att skifta fokus för insatserna, från att vara aktiverande till att skapa sammanhållna stödinsatser som bidrar till utforskande av förmågor och utveckling hos individen, med målet att nå hållbar egen försörjning. För att nå målet behöver olika enheter inom socialtjänsten utveckla sitt sätt att samverka med varandra och över enhetsgränser/professioner.

Datainsamling har skett via det sociala mediaverktyget LoopMe där chefer och medarbetare skriftligen reflekterat kring utvecklingsprocessen kontinuerligt, individuella och fokusgruppsintervjuer samt med hjälp av mötes- och handlingsdokument.

Resultatet i projektet visade att införandet av en ny tillitsbaserad styrmodell i kombination med utveckling av sammanhållna insatser över organisatoriska gränser var utmanande på flera vis. Utmaningarna bestod bl.a. av att de ingående enheterna hade olika ingångar i utvecklingsarbetet samt präglades av olika kultur, synsätt och arbetssätt. I samband med detta prövade enhetscheferna ett nytt sätt att leda och styra verksamheten, genom ett agilt och tillitsbaserat ledarskap. Detta medförde att medarbetarna gavs ett större ansvar för utvecklingsarbetet än vad de var vana vid, vilket enhetscheferna försökt att hantera på olika vis under utvecklingsarbetet. Resultatet visade att ett sådant förhållandevis omfattande utvecklingsarbete tar tid, i detta fall stannade utvecklingsarbetet till kring frågan om ”den gamla kartan” och den ”nya kartan”. Resultatet visade också att det fanns ett engagemang, drivkraft och tilltro till utvecklingsarbetet, vilket gav kraft till att fortsätta utvecklingsarbetet, trots att det emellanåt stod stilla.

Projektet har präglats av samskapande processer mellan forskare och personal vid Timrå kommun, genom kontinuerlig dialog och återkopplingar där de olika kompetensområdena befruktat varandra. Detta arbetssätt har varit värdefullt för båda parter. Under projekttiden har forskare och personal vid Timrå kommun deltagit i vetenskapliga och praktiknära konferenser, en vetenskaplig artikel är påbörjad, forskningsmedel i form av sexårigt programstöd via Forte har erhållits ”Lokala arbetsmarknadsprogram – utmaningar av och för en inkluderande arbetsmarknad”.