This article centres upon embodied and localised stories in Sábme. It suggests that such narratives may express diversity, difference, and complexity. As such, they may contribute to inclusive decolonial processes and knowledge production. Drawing upon Indigenous worldviews and ways of knowing, the article explores the author’s Sámi and Tornedalian family histories within a settler-colonial structure and assimilatory policies towards minorities. Specifically, the context is the interrelated mining towns of Gällivare and Malmberget. Analytical themes are loss, silences, and dispossession but also decolonial resistance and (re)imagination.
Denna artikel fokuserar på förkroppsligade och lokaliserade berättelser i Sábme. Dessa slags berättelser föreslås kunna uttrycka mångfald, skillnad och komplexitet och därigenom bidra till inkluderande dekoloniala processer och kunskapsproduktion. Med stöd i urfolks världsbilder och former för vetande utforskas författarens samiska och tornedalska familjehistorier mot bakgrund av en bosättarkolonial struktur och assimilationspolitik mot minoriteter. Det specifika sammanhanget är de sammanlänkade gruvstäderna Gällivare och Malmberget. Analytiska teman är förlust, tystnad och fråntagande men också dekolonialt motstånd och (åter)skapande.