De senaste årens pandemi har satt ljuset på fjärrundervisning. Det har tillämpats i en tidigare aldrig skådad omfattning, dessutom i lägre åldersgrupper än vanligt. Fenomenet har beskrivits som Emergency Remote Teaching (Bozkurt & Sharma, 2020; Hodges m.fl., 2020; Mohmmed m.fl., 2020) för att urskilja undervisning orsakad av kriser och katastrofer från välplanerad distansundervisning (Online Education). Men denna framtvingade ”fjärrundervisning i kris” har även lyft behovet av ökad kunskap kring elevers digitala lärmiljö, vilket inkluderar system och plattformar utanför utbildningsanordnarens kontroll.

Syftet med denna studie är att undersöka hur tillgången till fritt tillgängliga digitala plattformar kan inverka på lärandemiljön för studiegrupper i samband med fjärrundervisning. Detta undersöks utifrån frågeställningarna: hur resonerar de lärande kring val av kommunikationsplattformar? samt vilka möjligheter och utmaningar kan identifieras?

Studien har en parallell mixad design och datainsamlingen genomfördes genom semistrukturerade gruppintervjuer (n=2, en intakt studiegrupp och en tvärgrupp med representanter från 6 studiegrupper) och en mindre enkät (n≈80). Med Community of Inquiry som lins (e.g., Garrison, 2017; Garrison m.fl., 1999; Vaughan m.fl., 2013) visar preliminära resultat att studenter snabbt och spontant organiserar sig för att hitta smidiga kommunikationslösningar. Fördelar som stärkt social och kognitiv närvaro kan identifieras. Det kan också uppstå nackdelar då kommunikationen flyttar utanför lärares insyn. Möjligheten att identifiera behov av gruppstödjande insatser eller tillrättaläggande av missuppfattningar försvåras. Förekomst av kränkande beteende hamnar utanför utbildningsanordnarens kontroll, och elever/studenter som valt att stå utanför plattformar som Facebook riskerar att uteslutas från studiegruppsarbeten. Viss lärarinsyn kan dock återfås genom digitala lösningar (e.g., Sundgren & Jaldemark, 2020).

Referenser

Bozkurt, A., & Sharma, R. C. (2020). Emergency remote teaching in a time of global crisis due to CoronaVirus pandemic. Asian Journal of Distance Education, 15(1), 6.

Garrison, D. R. (2017). E-learning in the 21st century: A community of inquiry framework for research and practice (Third edition). Routledge.

Garrison, D. R., Anderson, T., & Archer, W. (1999). Critical inquiry in a text-based environment: Computer conferencing in higher education. The Internet and Higher Education, 2(2–3), 87–105. https://doi.org/10.1016/S1096-7516(00)00016-6

Hodges, C., Moore, S., Lockee, B., Trust, T., & Bond, A. (2020). The Difference Between Emergency Remote Teaching and Online Learning. Educause Review. https://er.educause.edu/articles/2020/3/the-difference-between-emergency-remote-teaching- and-online-learning

Mohmmed, A. O., Khidhir, B. A., Nazeer, A., & Vijayan, V. J. (2020). Emergency remote teaching during Coronavirus pandemic: The current trend and future directive at Middle East College Oman. Innovative Infrastructure Solutions, 5(3), 72. https://doi.org/10.1007/s41062-020-00326-7

Sundgren, M., & Jaldemark, J. (2020). Visualizing online collaborative writing strategies in higher education group assignments. International Journal of Information and Learning Technology, 37(5), 351–373. https://doi.org/10.1108/IJILT-02-2020-0018

Vaughan, N. D., Cleveland-Innes, M., & Garrison, D. R. (2013). Teaching in blended learning environments: Creating and sustaining communities of inquiry. AU Press.