Mid Sweden University

Bakgrund: Behovet av palliativ vård fortsätter att öka globalt. Distriktssköterskan bör ha fördjupade kunskaper inom palliativ vård i hemmiljö och utgör en nyckelroll i vården. Distriktssköterskans uppdrag utgick från att identifiera, lindra och att stödja både den döende patienten och de anhöriga utifrån ett helhetsperspektiv. Syfte: Syftet var att belysa distriktsköterskans erfarenheter av att bedriva palliativ vård i hemmiljö. Metod: Litteraturöversikt med 16 kvalitativa originalartiklar. Innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman gjordes, vilket resulterade i fyra kategorier. Resultat: Distriktssköterskor i den palliativa vården i hemmiljö spenderade mycket tid med patienten och de anhöriga och belyste vikten av att skapa goda relationer. För att det palliativa arbetet skulle fungera var samverkan en förutsättning, likaså att distriktssköterskorna hade kunskap och erfarenhet inom palliativ vård. Att arbeta med palliativ vård i hemmiljö ansågs vara ett utmanande, men meningsfullt arbete. Att få stöd i arbetet var även något som distriktssköterskor ansåg vara viktigt. Diskussion: För att en god palliativ vård i hemmiljö skulle kunna bedrivas krävdes det att goda relationer skapades samt att samverkan med kollegor, patienter och anhöriga fungerade väl. Då palliativ vård ställde höga krav på distriktssköterskan var det viktigt att besitta rätt kunskap och att ha erfarenhet inom området. Slutsats: En god palliativ vård i hemmiljö byggde på att distriktssköterskor hade utbildning och goda kommunikationsfärdigheter. Ett välfungerande samarbete och en strävan efter att skapa goda relationer var av stor vikt.