Bakgrund Hälsa är ett brett begrepp som beskrivits som något holistiskt och inte endast avsaknad av sjukdom. Hälsans bestämningsfaktorer illustrerar hälsa mångdimensionellt och hur det berör många aspekter av människans liv. Samhällsplaneringen omfattar utveckling och utbyggnad av allt som tillhör en stad och dess förutsättningar. Beroende på hur en stad utvecklas kan den antingen främja befolkningens hälsa eller utsätta människor för riskfaktorer. Folkvalda politiker på lokal och regional nivå med strategiskt beslutsmandat, samt tjänstepersoner med operativt beslutsmandat, har makten att forma samhällen som främjar god folkhälsa. Dock är både begreppet folkhälsa och det politiska styret med offentlig förvaltning komplexa komponenter. Syftet var att beskriva hur beslutsfattare inom samhällsplanering uppfattar sina förutsättningar att ta hänsyn till folkhälsa inom sitt uppdrag. Metod Genom induktiv kvalitativ design genomfördes datainsamling med semistrukturerade intervjuer som sedan analyserades med tematisk analys. Resultatet visar att beslutsfattares uppfattningar kring deras förutsättningar att ta hänsyn till folkhälsa inom sitt uppdrag är olika och berörde flera aspekter av folkhälsan. Folkhälsa uppfattas svårgreppbart och beslutsfattarna utför ibland sina uppdrag utan avsikten att förbättra folkhälsa. Miljö och klimatarbete, främjande av jämlika villkor ur ett socioekonomiskt perspektiv och lagstadgade hälsofrämjande aspekter skapar förutsättningar för beslutsfattarna. Resultatet visar även att det finns försvårande aspekter som avsaknaden av mätbara indikatorer samt historiska arvet från tidigare erors samhällsplanering. Slutsats Det finns goda förutsättningar för beslutsfattare att ta hänsyn till folkhälsa inom sina uppdrag, dock är folkhälsa ett svårgreppbart begrepp och offentlig förvaltning komplext. Forskning och fler mätbara indikatorer behövs samt bredare implementering av de folkhälsopolitiska målen.
Betyg i Ladok 230111.