Mid Sweden University

Denna studie utgår från de subtraktionsmetoder som eleverna möter i läroböckerna och vilka metoder som eleverna sedan prövas på i de nationella proven. Läroböckerna som eleverna möter i skolundervisningen har valts ut av skolan, klassläraren, ämnesläraren eller någon annan ansvarig inom verksamheten. Tidigare skedde det en statlig granskning av läromedlen, något som idag inte sker. Läroboken kan utgöra en stor del av elevernas undervisning men den kan även utgöra ett stöd för läraren i sin undervisning. Det är därför viktigt att ha kunskap om vad de olika läroböckerna erbjuder eleverna och lärarna. Subtraktion är ett av de fyra räknesätten eleverna undervisas om i grundskolan och subtraktion är det räknesätt som elever visat sig ha störst svårighet med, utifrån de nationella proven som eleverna gör under vårterminen i årskurs 3. I de nationella proven får eleverna bland annat utföra subtraktionsberäkningar utifrån egen vald metod och det är därför av intresse att undersöka vilka subtraktionsmetoder olika läroböcker erbjuder eleverna, men även hur eleverna får träna på att själv välja ut subtraktionsmetod utifrån olika uppgifter. För att skapa kunskap om läroböckers subtraktionsmetoder och elevers möjlighet till egna val av metod i läroböcker, har en innehållsanalys utförts på 18 olika läroböcker inom matematik i årskurserna 1–3. Resultatet visar att subtraktionsmetoder genom bildlig representation samt lodräta algoritmer är dominerande metoder i analyserade matematikböcker och att elever i liten utsträckning erbjuds träna på att själva välja beräkningsmetod för subtraktion. Även en analys av tre nationella prov har gjorts på de uppgifter som berör subtraktion och subtraktionsmetoder, där visar resultatet att den största delen av subtraktionsuppgifterna kräver att eleverna själva väljer beräkningsmetod.