Mid Sweden University

I den här rapporten sammanfattar vi de lärdomar som dragits i projektet ”Digitalt deltagande i offentlig sektor: en kritisk granskning”. Projektet har finansierats av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten. Syftet med projektet var att skapa kunskap och förståelse om digitala verktyg som används för att stimulera olika former av digitalt deltagande, det vill säga insatser där myndigheter skapar (digitala) former för fördjupade samarbeten med medborgare i olika frågor.

Vi har avgränsat projektet till att a) fokusera på statliga myndigheter, och b) litteratur från det så kallade e-Participationfältet (forskningen kring digitalt deltagande). Tidigare forskning har främst inriktat sig på lokal nivå, det vill säga kommuner, och vi har därför ringa kunskap om hur myndigheter arbetar med digitalt deltagande. Dessutom så saknas det inom e-Participationfältet en kunskapssammanställning av vilka nivåer av deltagande digitala verktyg utvecklade av forskare möjliggör. Vi ställer två forskningsfrågor:

• FF1: Vad kännetecknar användning av verktyg för digitalt deltagande bland svenska myndigheter?

• FF2: Vad kännetecknar verktyg för digitalt deltagande i e-Participation-forskningen?

För att beforska dessa använder vi ett ramverk som består av nivåer av deltagande, och deltagarkonfigurationer. Två delstudier utförs, en enkät till svenska myndigheter och en litteraturöversikt av e-Participationlitteraturen.

Resultaten visar hur svenska myndigheter arbetar relativt sparsamt med fördjupade former av digitalt deltagande, men även att detta skiljer sig åt beroende på organisationsstorlek. Myndigheterna arbetar ofta med generella verktyg med utgångspunkt i tre former av deltagarkonfigurationer: kunder, användare, och medborgare. I rapporten utvecklar vi en analys kring hur dessa skiljer sig åt och att de kräver olika kompetenser i organisationen, vilket gör det viktigt att ”prata konfigurationer” innan initiativ till digitalt deltagande initieras.

Litteraturöversikten visar att många av de verktyg som utvecklas är av en temporär art, ofta i prototypform, och vi identifierar typer av verktyg och vilka nivåer av deltagande de möjliggör, samt diskuterar forskares ansvar vid verktygsutveckling. Vi sammanfattar även erfarenheter forskare dragit från att applicera dessa verktyg, inklusive behov av institutionella processer för deltagande, och att fördjupade processer är resurskrävande.

Kunskapsbidragen från projektet inkluderar en ökad förståelse för myndighetspraktiker och digitala verktyg för deltagande i e-Participation-litteraturen. Inom ramen från projektet presenterar vi ett teoretiskt ramverk bestående av nivåer av deltagande och deltagarkonfigurationer som med fördel kan användas av praktiker. Rapporten avslutas med förslag på fortsatt forskning.