Mid Sweden University

Denna uppsats har som syfte att undersöka och jämföra två läromedel i svenska för gymnasiet, från två olika tidsperioder, ur ett genusperspektiv för att synliggöra likheter och skillnader i framställningen av kön. Dessa framställningar relateras också till skrivelser om kön i styrdokument från respektive tidsperiod såväl som till Hirdmans (1988) genussystem. För att uppnå detta syfte används en kvalitativ och kvantitativ innehållsanalys där adjektiviska ord och substantiv relaterade till kvinnor respektive män excerperats och kategoriserats i olika betydelsekategorier. Resultatet visar att framställningar både följer och strider mot traditionella könsmönster i båda läromedlen. Framställningarna följer mönstren, bland annat, genom att män ges större utrymme och genom vissa vanliga adjektiviska ord för kvinnor. Dessa traditionella mönster är dock mest framträdande när det gäller adjektiviska ord för män i det äldre läromedlet. Samtidigt återfinns flera aspekter som bryter mot de traditionella könsmönstren, där framställningen av män i det samtida läromedlet utmärker sig mest; stereotypa egenskaper som traditionellt hänförts till kvinnor, kopplas framförallt till män i det samtida läromedlet. Även framställningen av kvinnorna, i båda läromedlen, bryter mot mönstren i flera avseenden. De jämställdhetssträvanden som återfinns i respektive tidsperiods läroplaner (Skolöverstyrelsen 1970; Skolverket 2011), kan således urskiljas i framställningarna som tolkas överensstämma med könsordningen i lägre utsträckning än flera tidigare studier. Särhållandet mellan kvinnor respektive män, som förekommer genom förväntade egenskaper, kan varken sägas prägla eller vara markant för materialet.