Mid Sweden University

Av 4 kap. 1 § Utlänningslag (2005:716) framgår vem som är flykting. För att en asylsökande ska tillerkännas flyktingstatus och uppehållstillstånd krävs det enligt svensk lag att den sökande känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, religion, nationalitet, tillhörighet till viss samhällsgrupp eller politisk uppfattning. Fruktan för förföljelse kan beropå att den sökande tidigare har utsatts för ett trauma som exempelvis förnedrande behandling eller misshandel och som till följd av detta känner fruktan för att något liknande ska ske igen. Begreppet välgrundad fruktan innehåller ett subjektivt och ett objektivt rekvisit. Det subjektiva rekvisitet är fruktan. Det vill säga känslan den asylsökande upplever. Det objektiva rekvisitet, välgrundad, handlar om att den fruktan den sökande känner ska vara rimlig. Den ska med andra ord vara befogad. Vid bedömningen av huruvida den sökandes fruktan är välgrundad, det vill säga om det finns fog för denna, beaktas bland annat omständigheter kring den sökandes personlighet och upplevelser samt landinformation. Det ligger i sakens natur att asylrätt regleras både nationellt och internationellt. Den svenska utlänningslagen är präglad av de internationella konventioner som Sverige har ratificerat. De konventioner som särskilt ligger till grund för utlänningslagen är Genévekonventionen och det tillhörande New York-protokollet samt tortyrkonventionen. De länder som har ratificerat internationella konventioner har att förhålla sig till dessa. Ett viktigt hjälpmedel vid tolkning av konventionerna och lagen är UNHCR:s handbok om förfarandet och kriterierna vid fastställande av flyktingars rättsliga ställning. Denna handbok är även ett verktyg beslutsfattare kan ta hjälp av vid bedömningen av asylärenden. Då den asylsökande inte alltid kan tala det språket där denne söker asyl kan det uppstå svårigheter vid bedömningen av huruvida den sökande uppfyller rekvisiten för att erhålla flyktingstatus. För att belysa vikten av korrekta bedömningar gällande asylärenden presenteras i denna uppsats en genomgång av hur bedömning och bevisvärdering går till. Därframgår bland annat vikten av den sökandes trovärdighet.