Mid Sweden University

Många skolor får idag kritik från Skolverket för att deras demokratiarbete är bristfälligt och tidigare studier lyfter också fram att demokratiuppdragets innehåll kan upplevas otydligt. Studier visar även att uppfattningen om hur bra en skola är på demokratiarbete, ofta skiljer sig åt mellan elever, lärare och rektorer. Syftet med denna studie var därför att undersöka hur rektorer på fem gymnasieskolor tolkar läroplanens texter om demokrati och hur det påverkar skolans praktiska demokratiarbete, samt rektorernas syn på möjligheten att uppnå målen inom detta område. Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som undersökningsmetod, med grundad teori som analysmetod. Resultatet visar att alla rektorer i studien anser att läroplanens texter behöver tolkas för att kunna användas i praktiken, vilket majoritetens också såg som något positivt. Hur demokratiuppdraget tolkas skiljer sig däremot åt mellan skolorna och det praktiska demokratiarbetet bedrivs därför också på många olika sätt, vilket stämmer med tidigare studier. Trots mångfalden av demokratiarbete i praktiken, uppvisar ingen skola ett ökat demokratiskt engagemang hos eleverna i de befintliga systemen som skolorna erbjuder, utan snarare det motsatta. Måluppfyllelsen av demokratiuppdraget kan därför ses som låg. Rektorerna upplever ändå att eleverna har ett stort engagemang för demokrati och elevinflytande, men att påverkan sker på andra sätt och i andra forum än i skolans formella system. Detta kan tyda på att det är system och inte intresse som är problemet. Att uppdragets tolkningsbarhet också upplevs positivt, kan tyda på att en mer konkret beskrivning i läroplanen inte med säkerhet skulle öka måluppfyllelsen. Då studien är begränsad krävs mer forskning för att få ett tydligare svar på frågeställningen.