Mid Sweden University

miun.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Religion och andlighet i Svenskfinland
Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Humanities and Social Sciences.ORCID iD: 0000-0002-5222-9558
2022 (Swedish)In: Svenskfinland i Pandemitider: Resultat från den finlandssvenska medborgarpanelen Barometern 2020–2022 / [ed] Thomas Karv och Jenny Backström, Vasa: Samforsk, Åbo Akademi , 2022, p. 97-102Chapter in book (Other academic)
Abstract [sv]

Religion beskrevs ännu på 1960-talet av vissa som den kanske viktigaste politiska skiljelinjen (Rose & Urwin 1969, s. 12). Därför är det heller inte förvånande att religion och andlighet, i detta kapitel refererat till under samlingsbegreppet religiositet, regelbundet brukar användas som en faktor för att förklara olika typer av skillnader i politiskt beteende (Hagevi 2018). I Västeuropa verkar ändå andelen som beskriver sig som religiösa vara på stadig nedgång (Brenner 2016) och detta speciellt hos den yngre generationen (Burkimsher 2014). I Sverige visar studier också på en tydlig nedgång när det kommer till religiositet sedan 1980-talet, både när det kommer till gudstjänstbesök och bön (Hagevi 2018). I Finland, som i resten av Norden, har ändå religiositet åtminstone tidigare ansetts utgöra en viktig del av många människors liv (Niemelä 2015) och sedan reformationen på 1500-talet har den huvudsakliga religionen för en majoritet av finländare varit den evangeliskt-lutherska (Jalovaara & Martikainen 2010). Finlandssvenskarna har också tidigare ansetts ha en nära relation till Borgå stift, som därigenom har beskrivits som “en integrerande etnisk faktor men också en del av finlandssvenskarnas starka nationella identitet” (Sundback 2010, s. 192). Ännu 2006 beskrev 90 procent av finlandssvenskarna sig som antingen aktiv eller passiv medlem av den lutherska kyrkan (Bäck 2008, s. 48). Med hänvisning till dessa större trender är det intressant att analysera hur situationen ser ut i Svenskfinland och bland finlandssvenskar, en befolkningsgrupp som delvis bor i regioner som tidigare har beskrivits som relativt konservativa (Herberts 2008; Sundback 2010; Söderlund & Lindell 2020, s. 103). Detta kapitel har därmed som syfte att kartlägga hur pass religiösa finlandssvenskarna är och hur den så kallade religiositeten skiljer sig mellan olika grupper. Det bör också påpekas att bland dem som i Barometerenkäten 2021 har svarat att de tillhör en kyrka, religiöst samfund eller religion så har 96 procent svarat att de hör till den evangelisk-lutherska kyrkan, vilket innebär att det ändå verkar existera någon form av religiös homogenitet i Svenskfinland. 

Place, publisher, year, edition, pages
Vasa: Samforsk, Åbo Akademi , 2022. p. 97-102
Keywords [sv]
Religisoitet, Andlighet, Gudstro
National Category
Political Science
Identifiers
URN: urn:nbn:se:miun:diva-45994ISBN: 978-952-12-4210-6 (electronic)OAI: oai:DiVA.org:miun-45994DiVA, id: diva2:1693947
Available from: 2022-09-08 Created: 2022-09-08 Last updated: 2022-09-12Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text in DiVA

Other links

https://urn.fi/URN:ISBN:978-952-12-4210-6

Authority records

Karv, Thomas

Search in DiVA

By author/editor
Karv, Thomas
By organisation
Department of Humanities and Social Sciences
Political Science

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

isbn
urn-nbn

Altmetric score

isbn
urn-nbn
Total: 67 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf