I detta kapitel kommer vi att redogöra för hur finlandssvenskarna förhåller sig till folkomröstningar som ett demokratiskt instrument. Vi kommer även att se närmare på i vilken utsträckning finlandssvenskarna anser att två aspekter av en folkomröstning, valdeltagandet och segermarginalen, ska inverka på politikernas tolkning av resultaten. Intresset för folkomröstningar har ökat i Europa i takt med att efterfrågan på mer politiskt inflytande har växt och även i Finland finns det numera ett brett stöd för användningen av folkomröstningar som en del av den politiska processen (Isotalo m.fl. 2019; von Schoultz 2019). Folkomröstningar ger medborgarna en direkt möjlighet att uttrycka en åsikt kring en specifik politisk frågeställning och denna aggregerade åsikt kan sedan användas som grund för det faktiska politiska beslutsfattandet. Det är redan här viktigt att poängtera att i Finland är det alltid de folkvalda politikerna som har det sista ordet i ett politiskt beslut, och folkomröstningar i Finland kan därmed endast vara av rådgivande karaktär. Detta upplägg kan tyckas vara aningen motsägelsefullt: varför ens fråga folket om åsikten ändå kan ignoreras?