Mid Sweden University

Denna studie syftar till att undersöka och analysera hur historisk kanon kommer till uttryck i utvalda läromedel, samt hur läromedlen behandlar det historieämnets centrala innehåll för årskurserna 4–6 tar upp om epoken medeltiden. För att uppnå syftet och besvara frågeställningarna har en läromedelsanalys med grund i kvalitativ innehållsanalys och tre empiriska kategorier genomförts. Studiens resultat har jämförts med historieämnets centrala innehåll för årskurserna 4–6 och tidigare forskning inom området. Tidigare forskning inom området synliggör att en västeurocentrisk kanon präglar det svenska historieämnet. Vidare betonas även ett behov av att i högre grad analysera läromedel då de av lärare tenderar att, utan granskning, anses som rakt av pålitliga, opartiska och lämpliga att utforma undervisningen efter. Dessutom synliggör tidigare forskning att historieläromedel tenderar fokusera på närsamhällets medeltida historia snarare än ett bredare geografiskt perspektiv på Norden som betonas i kursplanen. Resultatet från läromedelanalysen belyser att de analyserade läromedlen inte motsvarar kursplanens betoningar på den nordiska medeltiden. Dessutom synliggörs en nationell svensk kanon och att kristendomen framställs olika av de olika läromedelsförfattarna. Utifrån resultatet och jämförelser med tidigare forskning inom området dras slutsatsen att det finns en tendens till att svenska historieläromedel överlag, brister gällande att förmedla det centrala innehållets betoning på en nordisk medeltid och i att ge Nordens kulturmöten det utrymme som kursplanen framhåller. En annan slutsats är att läromedelsförfattarnas framställningar av kristendomen varierar och att det därmed krävs ett analytiskt förhållningssätt till läromedel då elevernas uppfattningar om kristendomens roll och konsekvenser under epoken kan påverkas beroende på vilket läromedel som används i undervisningen. Avslutningsvis dras även slutsatsen att en nationell svensk kanon är representativ i alla de tre analyserade läromedlen.