Strategier för att uppnå kollegialt lärande är viktigt i det utvecklingsarbete med koppling till pedagogisk meritering som just nu sker på Mittuniversitetet. Att kollegialt lärande kan leda till kvalitetsutveckling av högre utbildning (Bolander Laksov & Scheja, 2020; Hargreaves & O´Connor, 2019) är också en utgångspunkt i detta arbete. Som ett led i att skapa goda förutsättningar för att pedagogisk meritering ska bli en angelägenhet inte bara på individ- utan även på grupp- och organisationsnivå, har sedan ett knappt år ett nätverk för pedagogiskt meriterade lärare etablerats där lärare kan arbeta tillsammans med att synliggöra och kritiskt analysera pedagogiska praktiker samt skapa nya förhållningssätt kring lärande och högskolepedagogiska frågor. Nätverket utgör inte en begränsad insats, utan det handlar om ett pågående arbete och en värdeskapande process med potentiell betydelse för hela lärosätet.
Syftet är att undersöka hur ett nätverk för meriterade lärare kan motivera till vidare pedagogisk utveckling och kollegialt lärande även efter meritering samt vilka organisatoriska ramar som behövs.
Människor handlar ofta mot bakgrund av en tydlig motivation. För att motivera till utveckling, är det viktigt att skapa förutsättningar för detta (Janson & Laninge, 2017). Exempelvis kan motiverande faktorer för att som enskild lärare ansöka om pedagogisk meritering bestå i såväl ära som lönepåslag. I ett nätverk som vårt innebär processen att lärare motiveras av att lära av varandra, vilket ger ökad kvalitet i den professionella utvecklingen och upphov till helt nya möjligheter och samverkan mellan olika ämnen och institutioner på sätt som tidigare var närmast otänkbara. I nätverket pågår nämligen en lärprocess där organisationen får en kunskapsutveckling genom ett utforskande kollegialt lärande. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att det tar tid innan man kan förvänta sig mätbara resultat av en akademisk organisatorisk insats (Olsson & Roxå, 2013).
Att det på organisatorisk nivå finns utmaningar avseende vad som ska ske efter meritering blev tydligt i samband med att nätverket för meriterade lärare sjösattes. Om dessutom målet för den enskilde läraren endast är att meritera sig ser vi därför en risk att kvalitetsutvecklingen avstannar.
Studiens empiri har en kvalitativ ansats och bygger på intervjuer med prefekter och meriterade lärare vid Mittuniversitetet.
Det förväntade resultatet bidrar till kunskap om hur kollegialt lärande kan leda till ökad kvalitetsutveckling för universitetet och för det livslånga lärandet, där lärare hela tiden behöver lära sig för att sedan kunna lära ut.
Referenser
Bolander Laksov, K. & Scheja, M. (2020) Akademiskt lärarskap. Stockholm: Sveriges universitetslärare och forskare.
Hargreaves, A. & O´Connor, M. T. (2019). Professionell kollegialitet: om att utveckla lärares samarbete. Lund: Studentlitteratur.
Janson, A. & Laninge, N. (2017). Beteendedesign: psykologin som förändrar tankar, känslor och handlingar. Stockholm: Natur & Kultur Akademiska.
Olsson, T. & Roxå, T. (2013) Assessing and rewarding excellent academic teachers for the benefit of an organization. European Journal of Higher education, 3:1, 40-61.
2022.