Mid Sweden University

Syftet med studien var att analysera Sveriges regerings åtgärdsprogram för att bekämpa mäns våld mot kvinnor. Åtgärdsprogrammet analyserades med Carol Bacchis analysmetod What’s the problem represented to be, (WPR), och utifrån ett intersektionellt perspektiv. Tidigare forskning har visat på betydelsen av ett intersektionellt perspektiv i policydokument, dels för att ge en mer heltäckande förståelse för hur mäns våld mot kvinnor kan se ut, dels för att det möjliggör att utforma anpassad hjälp och stöd till de våldsutsatta kvinnorna. Resultatet visade att problemet med mäns våld mot kvinnor främst grundar sig i könsmaktsordning. Åtgärdsprogrammet utgår från att alla relationer är heteronormativa och monogama, där män beskrivs som förövarna men problematiserats inte ytterligare. Resultatet visade också på att det finns ett fokus på att beskriva de våldsutsatta kvinnorna. Stöd och hjälpinsatser formuleras efter kvinnans livssituation. Utrikes födda beskrivs som en enhetlig grupp, där regeringen utgår från att alla delar samma erfarenheter. Resultatet visade också på att regeringen har ett intersektionell perspektiv i deras förklaringar när det kommer till orsaker till mäns våld mot kvinnor, hur de våldsutsatta kvinnorna beskrivs, samt hur stöd och hjälpinsatser formuleras.

The purpose of the study was to analyze the Swedish government's action program to combat men's violence against women. The action program was analyzed using Carol Bacchi's analysis method What's the problem represented to be, (WPR), and from an intersectional perspective. Previous research has shown the importance of an intersectional perspective in policy documents, partly to provide a more comprehensive understanding of what men's violence against women can look like, and partly because it makes it possible to design adapted help and support for women exposed to violence. The results showed that the problem of men's violence against women is mainly based on gender order. The action program assumes that all relationships are heteronormative and monogamous, where men are described as the perpetrators but not further problematized. The results also showed that there is a focus on describing the women exposed to violence. Support and relief efforts are formulated according to the woman's life situation. Foreign-born are described as a unified group, where the government assumes that everyone shares the same experiences. The results also showed that the government has an intersectional perspective in their explanations when it comes to the causes of men's violence against women, how the women exposed to violence are described, and how support and relief efforts are formulated.