Mid Sweden University

Samers rätt till inflytande i egenskap av urfolk och nationell minoritet är starkt befäst i folkrätten. Mot bakgrund till Sveriges folkrättsliga åtaganden har minoritetslagen och konsultationsordningen införts. Båda lagstiftningarna ger uttryck för det allmännas skyldighet att konsultera och samråda med samer i frågor som rör dem. I uppsatsen undersöks minoritetslagen och konsultationsordningens bestämmelser för att sedan jämföras med folkrättens rättskällor. Resultat visar att samers rätt till inflytande som den kommer till uttryck i svensk lagstiftning realiseras genom att samer får möjligheter att framföra åsikter i beslutsprocesser. Det allmänna kan välja att beakta synpunkterna som framkommer, men det är däremot inget krav. Rätten till inflytande ger inte upphov för en samisk vetorätt och det allmänna behöver heller inte söka samers samtycke vid samråd och konsultation. Samers åsikter ska fästas betydelse men vägas mot andra intressen i ärendet. På folkrättens sida studeras principen om fritt och informerat förhandssamtycke, självbestämmanderätten och ramkonventionen närmare. Uppsatsen visar att det inom folkrätten har skett en utveckling kring urfolks rättigheter, speciellt beträffande fritt och informerat förhandssamtycke. Principen innebär att stater ska konsultera med urfolk inför åtgärder som kan komma att påverka dem i syfte att få deras fria och informerade förhandssamtycke. Principen utgör förvisso ingen hard law för Sverige men är ändå betydelsefull för de stater som har som avsikt att skydda urfolks mänskliga rättigheter. Den är dessutom en mekanism som realiserar självbestämmanderätten. Även om principen inte erkänner någon vetorätt för urfolk uppställs minimikrav på att det allmänna ska göra verkliga försök att nå urfolks samtycke. Omfattningen av deltagande och sökandet av samtycke beror på allvarlighetsgraden av de föreslagna åtgärderna och vilka rättigheter som riskerar att kränkas. Inom urfolksrättsliga rättskällor finns även stöd för att samtycke måste inhämtas om allt för stora ingrepp på urfolks rättigheter planeras. Det finns således en tolkningsskillnad i svensk lagstiftning och folkrätten beträffande samtyckeskravet och i vilken grad samers åsikter ska beaktas vid konsultation.