Mid Sweden University

Betydelsen av social interaktion för att nå högre grad av lärande har demonstrerats i den högskolepedagogiska litteraturen (Anderson & Dron, 2010). Detta innebär stora utmaningar för de utbildningar som ges helt på distans. De studenter som väljer att studera på en distansutbildning gör det oftast av praktiska skäl såsom stort ansvarstagande för familj och samtida yrkesverksamhet. Dessa studenter är ofta i behov av en hög grad av flexibilitet vilket begränsar den praktiska genomförbarheten av synkron muntlig kommunikation och social interaktion inte minst studenter emellan. Resultatet av detta kan vara en känsla av isolering och svårigheter att få perspektiv på sina egna studier och sin studiemiljö, inte minst för de studenter som har ett i huvudsak vad Kovanovic, Gasevic, Joksimovic, Hatala & Adesope (2015) kallar socialt fokus på hur de använder en lärplattform. Samtidigt vet vi att studenters motivation att delta i asynkrona diskussionsforum är avhängig den återkoppling och respons de erhåller av lärare och andra studenter (Fryer & Bovee, 2016). I ett försök att fördjupa studenternas förståelse för kursstoffet men även för sin egen roll i studierna och samtidigt bryta distansstudenters sociala isolering har ”bloggar” införts i tre olika kurser i ett folkhälsovetenskapligt program 180hp. Bloggarna syftar till att ge insyn i kurskamraternas lärande och lärprocesser. De aktuella kurserna skiljer sig åt i avseende på grad av praktiska inslag, teoretisk bearbetning av kursstoff och akademiskt skrivande. Kurserna är Praktik 15hp, Delaktighet och social förändring 7,5hp samt Självständigt arbete 15hp (C-uppsats). Denna artikel presenterar denna didaktiska praktik (vad, hur och varför?) i de tre olika kurserna. Särskilt problematiseras det akademiska skrivandets vara eller icke-vara i ett sådant här bloggformat, inte minst i förhållande till fördjupat lärande och möjligheterna till social interaktion för att bryta social isolering. Bloggen som form för att synliggöra lärande samt studenternas mottagande och användning av densamma i de tre olika kurserna diskuteras.

Referenser

Anderson, T., & Dron, J. (2010). Three generations of distance education pedagogy. The International Review of Research in Open and Distance Learning, 12(3), 80-97.

Fryer, L. K., & Bovee H. N. (2016). Supporting students’ motivation for e-learning: Teachers matter on and offline. Internet and Higher Education, 30, 21–29.

Kovanovic, V., Gasevic, D., Joksimovic, S., Hatala, M., & Adesope, O. (2015). Analytics of communities of inquiry: Effects of learning technology use on cognitive presence in asynchronous online discussions. The Internet of Higher Education, 27, 74-89.