Arbetsgången i många svenska matematiska klassrum ser likadana ut. Läraren börjar med en genomgång och sedan arbetar eleverna enskilt i sina matematikböcker. Matematikboken har i tidigare studier visat sig innehålla få uppgifter som ger eleverna möjlighet att utveckla sin resonemangsförmåga. Ett tillfälle att utveckla denna förmåga är då istället under genomgångar och genom de olika typer av frågor läraren ställer till eleverna. Den här studien syftar till att ge kunskap om vilka möjligheter elever i årskurs 3 får att utveckla sin matematiska resonemangsförmåga utifrån lärarens frågor vid genomgångar i helklass. I denna kvalitativa studie har två lärare i årskurs 3 observeras under sex lektioner. De frågor de ställer till eleverna har analyserats med Cunninghamsfrågekategorier och Lithners ramverk. Resultatet visar att fakta-återgivande frågor och imitativa resonemang är vanligast förekommande. Denna typ av frågor och resonemang låter inte eleverna diskutera och analysera varandras tankegångar vilket innebär att eleverna ges liten möjlighet att utveckla sin resonemangsförmåga med hjälp av lärarens frågor vid genomgångar i helklass. Lärare kan genom denna studie öka sin medvetenhet kring de olika frågetypernas betydelse för att elevernas matematiska resonemangsförmåga ska ges möjlighet att utvecklas.