Mid Sweden University

I denna studie undersöks undervisning i flerspråkiga matematikklassrum utifrån lärarensvperspektiv i årskurs 4-6. Vidare undersöks lärares perspektiv kring flerspråkiga eleversvmåluppfyllelse inom matematik och i vilken grad de anser att socioekonomisk statusvpåverkar flerspråkiga elevers prestationer inom matematikämnet i årskurs 4-6. Då en av fyravelever i svensk skola är född i annat land än Sverige är det av intresse att undersöka vilkavmetoder matematiklärare på mellanstadiet använder sig av för att främja såväl språkligvförmåga som kunskaper inom matematik. Med orsak av att matematik är en av skolans kärnämnen är ett godkänt betyg av stor betydelse för elevens framtida studiemöjligheter efter grundskolan. Empirin för studien är insamlad genom semi-strukturerade intervjuer viavideolänk med hänsyn till rådande pandemi. Datan från intervjuerna analyserades med hjälp av Garcia och Wei’s modeller för transspråkande för att synliggöra talmönster, det vill säga mönster, teman och/eller gemensamheter mellan hur de olika lärarna pratade om undervisningsmetoder som används i flerspråkiga matematikklassrum, om socioekonomiska faktorers påverkan på prestationer, om flerspråkiga elevers måluppfyllelse inom matematikämnet. Studien visade att lärarnas undervisning planerades i huvudsak utifrån de kommunikativa förmågorna i matematik med läromedlet som stöd och att undervisningen generellt bedrevs enspråkigt med vissa undantag. Undantagen som kunde ses var särskild matematikundervisning tillsammans med modersmålspedagog, språklig stöttning av undervisande lärare på arabiska och transspråkande mellan elever. Utifrån måluppfyllelse och socioekonomisk status ansåg lärarna att förmågan att samtal om matematik, matematiska resonemang och matematiska argument var svårast för flerspråkiga elever att uppnå och att föräldrarnas utbildningsnivå hade en påverkan på elevernas prestationer i skolan.