Mid Sweden University

Lågt intresse för naturvetenskap hos barn och ungdomar har länge setts som ett problem i västvärlden. Olika typer av forskning har genom åren försökt förstå det låga intresset, dessutom har olika typer av insatser gjorts för att öka intresset bland eleverna. Få studier har undersökt de yngre elevernas intresse, därför undersöks detta i denna studie och resultaten jämförs med tidigare studier. Detta är en viktig del av denna studie för att öka dess relevans, och skapar möjligheter att diskutera hur intresset varierar över tid. Genom en enkät samlades data in från 111 elever i åk F-6, resultaten kan bekräfta att intresset sjunker både inom ramen för denna studie men samma resultat kan konstateras då vi jämför högstadieelevers intresse från tidigare studier. Det finns många olika förklaringsmodeller till varför intresset kan tänkas sjunka i de äldre årskurserna. I denna studie diskuteras det sjunkande intresset utifrån ett genusperspektiv. Flickors och pojkars intresse är likartat i lågstadiet, men med tiden skiljer de sig åt mer och mer och grupperingarna blir tydligare. I resultatet kan man se stora skillnader mellan flickors och pojkars intresseutveckling, vilket slutligen resulterar i olika val av utbildning och en ojämlik fördelning av ekonomiska resurser i samhället, således börjar man ana oro av denna utveckling. Av den anledningen har jag valt att integrera socialkonstruktivismen som teori, det vill säga att jag diskuterar resultaten från studien i förhållandet till konstruktionen av det sociala könet. Det ska nämnas att en teori är som det låter, en teoretisk föreställning om hur världen är beskaffad. Om du föredrar att inte se världen ur detta perspektiv, kan resultaten med fördel tolkas fristående från denna teori. Personligen anser jag det vara viktigt att diskutera vilka roller och vilka möjligheter vi som samhälle skapar för våra flickor i naturvetenskapliga sammanhang.