Mid Sweden University

Vilka arbetssätt som är bäst för att öka elevernas kunskaper i matematik är del av en ständigt pågående diskussion i samhället som fått allt större plats i debatten de senaste åren. Något som förespråkats mer och mer bland annat av Skolinspektionen är användandet av konkret material. Med bakgrund av detta är syftet med denna studie att öka kunskapen om hur verksamma lärare i F-3 arbetar konkretiserande eller laborativt med hjälp av konkret material i sin undervisning i matematik. Genom en fallstudie där 4 lärare observerats under en matematiklektion, som på något sätt innehållit konkret material, har två frågeställningar som behandlar med vilket ändamål materialet används och huruvida det kopplas ihop med det abstrakta ämnesinnehållet i lektionen studerats. Dessa har sedan analyserats utifrån Brousseaus teori om didaktiska situationer.

           Studien visade att en av lärarna primärt använde materialet i konkretiserande syfte och i denna lektion var eleverna inte delaktiga i att manipulera materialet, en lärare använde konkret material primärt laborativt då det enbart var eleverna som använde materialet för undersökande arbete och de två övriga lärarna i studien använde de båda arbetssätten i lektionen vid olika moment. Slutsatsen blev alltså att det konkreta materialet användes för olika ändamål i de olika lektionerna, både enbart konkretiserande, enbart laborativt men också en blandning av de båda. Vidare visade studien att lärarna i olika utsträckning kopplade det konkreta materialet till mer abstrakt matematik och en av dem skapade tydligt en generalisering av kunskaperna som sedan applicerades i ett nytt sammanhang. Alla lärare hade samtidigt vid flera tillfällen chans att göra ytterligare kopplingar och abstraktioner. Slutsatsen blev att löpande kopplingar gjorde av alla lärare i olika utsträckning men detta var samtidigt något som de alla också skulle kunna utveckla.