Mid Sweden University

Rasten är för vissa elever en tid för vila och rekreation, medan för andra är den otrygg och osäker. Tidigare forskning visar att välplanerade och disponerade skolgårdar som bjuder in till fysisk lek bidrar till en ökad andel fysiskt aktiva barn. Vidare visar forskning att involverade och engagerade pedagoger samt ett stödjande pedagogiskt klimat ytterligare kan bidra till en ökad inkludering och fysisk delaktighet. Den fysiska delaktigheten skapar förutsättningar för ett minskat stillasittande men också för att färre elever ska uppleva ensamhet under rastverksamheten. Syftet med denna studie är att beskriva vilka villkor och förutsättningar pedagoger upplever att de har för att skapa inkluderande lärmiljöer under rastverksamheten. Studien är genomförd med hjälp av en enkät, där vi fick in 40 svar som sedan analyserades utifrån ramfaktorteoretiska begrepp. Följande forskningsfrågor har väglett forskningsprocessen; vilket stöd beskriver pedagogerna att de får från rektor och ledning i att bedriva rastverksamheten, hur beskriver pedagogerna den fysiska miljöns tillgänglighet samt hur beskriver pedagogerna att barnen görs delaktiga? Resultatet tyder på att det finns faktorer som har betydande påverkan på pedagogernas möjlighet att skapa en tillgänglig rastverksamhet. Flertalet pedagoger upplever framförallt att tiden de har för att planera rastverksamheten upplevs som otillräcklig. Pedagogerna i studien upplever dessutom en bristande samsyn från bland annat kollegor och ledning när det kommer till betydelsen av rastverksamheten. Vidare menar pedagogerna i studien att utformningen av den fysiska skolgården har stor betydelse för att få en verksamhet att fungera för alla. Slutsatsen tyder på att det finns förutsättningar som behövs för att främja en ökad meningsfullhet hos barn när det kommer till rastverksamheten. Bland annat behöver pedagogerna ha mer tid för planeringsarbete, samt få ett större stöd från kollegor och ledning när det kommer till arbetet med rastverksamheten.