Problemlösning har i senare kursplaner och andra styrdokument inom matematiken fått en allt större betydelse. Samtidigt visar forskning att matematikundervisningen, framförallt i de senare årskurserna, bygger på läroboken som påverkar elevernas möjligheter att utveckla deras problemlösningsförmåga. Framförallt bygger problemlösningsuppgifter upp för imitativa resonemang istället för att eleven själv får kreativt matematiskt resonera kring möjliga lösningar. Forskning visar även att läraren spelar en avgörande roll när det kommer till att utveckla elevernas problemlösningsförmåga. Syftet med denna studie var därför att synliggöra hur lärare inom årskurserna F - 3 uppfattar problemlösning och hur de väljer att använda problemlösning i deras undervisning. För att uppnå syftet användes kvalitativa intervjuer där fem lärare intervjuades gällande deras förståelse och användning av problemlösning. Datan bearbetades sedan genom ett fenomenografiskt tillvägagångssätt och en analys utifrån Lithners ramverk för imitativa och kreativa matematiska resonemang. Resultaten visade att lärarna framförallt använder textuppgifter eller berättelser för problemlösning i deras undervisning samt att många av lärarnas uppfattningar stämmer överens med en lärandemiljö som kan gynna kreativa matematiska resonemang. Studiens resultat är betydelsefulla för lärare och framtida lärares reflektion över deras egen förståelse av problemlösning och hur de väljer att undervisa eleverna.