Mid Sweden University

I uppsatsen behandlas Jamie A. Lees Queer Archival Methodology (Q/M). De frågeställningar som väglett arbetet har varit: 

·         Hur ter sig Q/M? 

·         Vilka fördelar och nackdelar existerar inom metodologin? 

·         Hur kan Q/M kombineras med etablerade arkivstandarder? 

Undersökningen utgår ifrån en explorativ teori- och litteraturstudie, med inspiration från Kuhns vetenskapliga struktur för att studera problemlösning och anomalier. Lee utgår ifrån en posthumanistisk ingång, som denne menar är paradigmskiftet som följer det postmoderna arkivet. Lee utgår ifrån att det posthumanistiska, queerade arkivet är en orubblig enhet, som samtidigt bjuder in till flexibilitet. 

Lees metodologi består av sju steg som ska fungera som rådgivande, inte styrande. Jag tolkar dessa metoder som en del av problemlösningen för att kunna upprätta ett mer flexibelt arkiv genomsyrad av föreställningar om mänskliga rättigheter och inkludering. Sammanfattningsvis tolkar jag Lees identifierade anomalier i arkivet är att det inte kan strukturera flertal röster och sanningar, trots att det är utrustat med standarder och praktiker. Jag bedömer Q/M som en metodologi som utgår ifrån att inte ta bort eller dölja narrativ. 

Vidare ställs frågan hur man kan kombinera Q/M med etablerade och välutnyttjade arkivstandarder kan komma ett steg på vägen till ett mer öppet och inkluderande arkiv. I mina reflektioner utgår jag ifrån arkivet som historisk resurs och kulturarv. Det Lee föreslår är just hur man i en verksamhet som behöver en viss struktur ändå kan säkra att komplexa och icke- normativa berättelser inkluderas i förvaltningen av historiska berättelser. 

Uppsatsen avslutas med en slutdiskussion om enskilda arkiv och hur narrativen som ryms i dem ska kunna säkras. Till detta diskuteras enskilda arkiv ska kunna uppfattas som lika legitima som arkiv som omfattas av Arkivlagen.