Mid Sweden University

Föreliggande uppsats intresserar sig för undervisningspraktiker rörande poesi inom svenskämnet på gymnasiet. Studien är litteraturvetenskaplig med en didaktisk inriktning mot ämnet svenska; metoden utgörs av en kvalitativ analys, med teoretisk utgångspunkt hos Louise M. Rosenblatts begrepp om efferent och estetisk läsning samt Jonathan Cullers teori om litterär kompetens. I uppsatsen visas hur de två teoretikerna, som traditionellt sett har ställts emot varandra, accentuerar olika komponenter av läsakten, men också går att sammanföra. Sex olika lärares undervisningsmaterial och upplägg analyseras genom närläsning, i syfte att bidra till diskussionen kring litteraturdidaktik och lyrikens möjligheter i klassrummet.

Samtidigt som poesiläsning sedan 2011 är en del av svenskämnets centrala innehåll på både högstadiet och gymnasiet, och därmed utgör en obligatorisk del av utbildningen, är det mindre tydligt hur lärarna förväntas arbeta med poesi, samtidigt som den poesididaktik som för lärarna finns att tillgå är knapp.Studien ger via lärarnas material en inblick i möjliga sätt att undervisa kring poesi på gymnasiet. Via en korsbefruktande läsning av Rosenblatt och Culler visar uppsatsen att intersubjektiv kunskap är central i litteraturundervisning – men att detta kan överskuggas när faktakunskaper respektive individuella upplevelser ställs emot varandra och antas vara de enda positioner som finns i relation till litteraturen.

Studiens ambition är att fungera som underlag för en vidare diskussion om hur lärare kan finna didaktiska förhållningssätt och metoder som ger eleven möjlighet att utveckla den litterära kompetens som utgör en grundbult i mötet med poesin.