Mid Sweden University

Jag har valt att undersöka barnamord mellan åren 1860 till 1910 i Västernorrlands län. Mitt syfte var att analysera barnamordens volym och frekvens i en tid av modernisering. Jag har även undersökt hur samhällsutvecklingen påverkade domstolens agerande utifrån synen på straff och strafflängd för brottet barnamord.

Jag har ställt antalet sakfällda kvinnor på landsbygd, industrisamhälle och stad mot varandra för att urskilja hur moderniseringen påverkade barnamordsfrekvensen. Jag har genom att kartlägga domstolens domar mellan åren 1860-1910 kunnat urskilja hur moderniseringen påverkande domstolens syn på brottet barnamord. Källmaterialet som jag använt mig av är fångrullor, domböcker, kyrkoböcker samt offentlig statistik och kriminalstatistik i BiSOS.

Mellan åren 1860-1910 var det inte ovanligt att det skedde barnamord. I Västernorrlands län så sakfälldes de flesta kvinnorna av en underrätt på landet. Trots en kraftig befolkningsökning i industrialiserade tingslagen och i länets städer sjönk antalet barnamord under den undersökta perioden. I vissa av jordbrukstingslagen sjönk också antalet barnamord dock inte lika märkbart som i de industrialiserade områdena. Ett av jordbrukstingslagen visar inte på någon förändring alls. Kyrkans ställning hade försvagats i Sverige i samband med moderniseringen, så även i Sundsvallsdistriktet men i den agrara regionen visade statistiken att nattvardsdeltagandet fortfarande var högt. Detta var en fingervisning om att kyrkans makt och religiösa ideal fortfarande var rådande inom området. Den yrkeskategori som var dominerande för de sakfällda kvinnorna var piga och det resultatet visar på att det var döttrar från de lägre klasserna som tenderade att begå barnamord. Domstolarna i de områden som genomsyrandes av moderniseringen tenderade till att utdöma allt mildare straff. Resultaten visar att det fanns en tydlig skillnad mellan domar i industritingslagen och jordbrukstingslagen.

Moderniseringen som skedde under dessa år ledde till att kriminaliteten visserligen ökade men det gällde inte all kriminalitet. På de platser som blev moderniserade sjönk barnmordsfrekvensen. Resultaten av undersökningen visar tydligt att den sociala kontrollen intimt hängde samman med äldre agrara och religiösa värderingarna. Slutsatsen blir att ju mer moderniserat samhället är – ju svagare blir den sociala kontrollen och desto färre blev barnamorden.