Mid Sweden University

Digitalisering beskrivs som en möjlighet att lösa samhällsproblem genom att stödja och utveckla verksamheter. Det visar sig bland annat genom investeringar i informationsteknologiska lösningar i samhället. Ny teknik skapas och befintliga digitala lösningar vidareutvecklas men hur kan vi veta att dessa digitala lösningar kommer att användas? Hur teknik sprids och hur individer och organisationer väljer att börja använda ett verktyg (adoption) är frågeställningar som informationssystemforskare har studerat under många årtionden. Tidigare forskning har fokuserat på teknikens, individens eller organisationens egenskaper och hur dessa inverkar på både teknikspridning och adoption av teknik. Den här avhandlingen väljer att förflytta perspektiv på två sätt. Det första perspektivet handlar om adoption. Adoption av teknik handlar om valet att börja använda en ny teknik. I den här avhandlingen har fokus varit inställt på post-adoption. Det vill säga vad är det som påverkar ett val mellan olika tekniker som användaren redan har börjat att använda. Den andra förflyttningen av perspektiv är att inte fokusera på teknikens, individens eller organisationens egenskaper. Istället har den här avhandlingen fokuserat på verksamheten som aktivitet. Avhandlingens studieobjekt har varit den lokala nivån i den svenska krisberedskapen. Syfte har varit att förstå hur verksamheten påverkar medarbetarnas val mellan befintliga tekniker. Följande fråga har drivit arbetet:

Hur påverkar krisberedskapspraktiken de institutionella aktörernas post-adoptiva teknikval? 

Arbetet har haft en kvalitativ ansats där data har genererats genom observationer, intervjuer och dokumentstudier. Avhandlingen omfattar sju artiklar som var och en presenterar resultat som framkommit under de studier som genomförts. Den genererade datamängden har i avhandlingen aggregerats för att möjliggöra en övergripande analys ur ett aktivitetsteoretiskt perspektiv. Resultatet visar att ett verksamhetsperspektiv ger goda insikter i de val av teknik som görs av medarbetarna. Verksamhetsbaserade faktorer som normskillnader, regelverk och arbetsfördelning kan ses påverka medarbetaren i dennes val av teknik. Även platsen där verksamheten bedrivs påverkar teknikvalet genom sina möjligheter och begränsningar.