Studien behandlar importord i skandinaviska nyordslistor mellan åren 2010–2020. Syftet är att analysera anpassning av nya importord i danska, norska och svenska nyordslistor samt att studera inom vilka domäner de inordnar sig för. Förutom dessa finns det också ett delsyfte att klargöra hur de skandinaviska språkvårdsorganen förhåller sig till importord i modern tid. För att få svar på dessa syften har årliga nyordslistor från Dansk Sprognævn, norska Språkrådet och svenska Språkrådet studerats och de importord som förekommer har excerperats. Därefter har importorden kategoriserats i två olika särskiljande undersökningar, ordbildningstyper och domäntillhörigheter. I tillägg har språkvårdsorganens förhållningssätt undersökts genom artiklar och tidigare forskning. Resultatet visar att den danska språkvården anpassar importord minst och att den norska språkvården anpassar importord mest, främst genom att översätta dem till norska ord. Den svenska språkvården befinner sig mitt emellan de två andra språken. I de danska och svenska språken är direktlån mest förekommande medan i det norska språket är det vanligast med översättningslån. Vad gäller domäntillhörighet så förekommer det stora likheter mellan de tre skandinaviska språken, vilket visar att de influeras av liknande påverkningar.
Godkänt datum 2021-06-04