Mid Sweden University

Datateknologi är något vi omges av i dagens samhälle på olika sätt, det kan vara allt från användandet av mikrovågsugnar till bilar och mobiltelefoner. Det här har medfört ett behov av människor som är kunniga inom programmering och kan arbeta med utvecklingen av olika teknologiska föremål. Ett av Sveriges it-politiska mål är att bli ledande inom digitalisering och därför har regeringen infört programmering som ett ämnesområde inom teknikämnet, detta infördes i läroplanen för lågstadiet i juni 2018. Därmed syftar den här studien till att bidra med kunskap om vilka kunskaper elever i årskurs 3 tillgodogör sig i samband med programmering samt i vilken utsträckning de tar till sig dessa kunskaper. Fokus riktas även mot vilka attityder elever i årskurs 3 har i relation till detta ämnesområde. Datainsamlandet har skett med ett antal elever i årskurs 3 som besvarade några enkäter gällande ämnes och attitydfrågor. Enkäterna delades ut både före och efter eleverna hade påbörjat programmeringsområdet, det gjordes för att undersöka om elevernas svar förändrats efter att arbetsområdet var genomfört. Förutom datainsamling via enkäter gjordes även en intervju med de deltagande elevernas lärare. Den teori som ramar in denna studie är implementeringsperspektivet och därför presenteras studien i enlighet med hur programmeringen levereras av läraren i undervisningen samt hur det tas emot av eleverna. Under kapitlen bakgrund och tidigare forskning presenteras vad programmering är samt olika undervisningssätt som kan bidra med kunskap till eleverna samt vad de lär sig. Det beskrivs även vilka attityder elever har visat gentemot detta arbetsområde enligt tidigare studier. Data inom detta område har tagits fram likt en fallstudie som baseras på kvalitativa och kvantitativa metoder, det vill säga med hjälp av elevenkäter och en lärarintervju. I resultatet framgår det att i stort sett alla elever lärde sig något om programmering efter att de hade deltagit i programmeringsundervisningen. Det visar sig även att elevernas attityder till programmering i undervisningen var övervägande positivt, både före och efter arbetsområdet. I diskussionen presenteras att programvaran Scratch är fördelaktig i samband med programmeringsundervisning eftersom den bland annat lär eleverna det algoritmiska tänkandet men ändå finns det elever som ännu inte har förmågan att förstå och kunna lära sig detta. Denna programvara visar sig även vara bra när det handlar om att fånga elevers intresse till programmering, det framgår vid en jämförelse i diskussionskapitlet att både den intervjuade läraren i denna studie samt kapitlet med tidigare forskning presenterar detta som gynnsamt för elevernas motivation till att vilja programmera.