Handlingsoffentlighet har präglat svensk förvaltning sedan lång tid tillbaka och utgör en viktig del av vårt demokratiska statsskick. Genom handlingsoffentlighet garanteras var och en insyn i de offentliga organens verksamhet, vilket i sin tur möjliggör för medborgare att kontrollera hur den offentliga makten utövas. I vissa fall har bestämmelserna om handlingsoffentlighet gjorts tillämpliga även på handlingar hos privaträttsliga organ, såsom kommunala aktiebolag och stiftelser där kommuner eller regioner utövar ett rättsligt bestämmande inflytande.
En under år 2020 meddelad dom från Högsta förvaltningsdomstolen, HFD 2020 ref. 38, väcker frågan huruvida handlingar som förvaras hos ett regionägt bolag med uppdrag att sköta regionens förvaltning av donationsstiftelser utgör allmänna handlingar. Rättsfallet aktualiserar frågan hur långt handlingsoffentligheten sträcker sig när ett kommunalt bolag har fått i uppdrag att sköta förvaltningen av en stiftelses egendom.
I artiklen diskuteras och analyseras den aktuella domen.