Mid Sweden University

Hanteringen av kontanter i samhället och på de fysiska bankkontoren har genomgått en minskning de senaste åren och penningtvättsfrågor har därför aldrig varit viktigare. Under processen för denna studie har det framkommit att många av de studier som tidigare gjorts inom samma område för förändringsarbete i organisationer, penningtvätt och kontanternas minskning inte utgått från bankernas perspektiv av processen. Detta gör det därför intressant att i denna undersökning få bankernas aspekt på problemet. Med en utgångspunkt i de intervjuer som utförts med respondenterna Nordea, Swedbank och SEB, formar författarna en uppfattning av hur bankerna hanterar penningtvätt på kontoren och därmed hur de ser på den rådande minskningen av kontanthantering. Studien är baserad på en intervjuundersökning och dess syfte är att skapa en ökad förståelse för bankernas arbete mot penningtvätt samt se de möjligheterna och utmaningarna som Nordea, SEB och Swedbank upplever i penningtvättshantering på de numera kontantlösa kontoren. Studiens empiri presenterar det som yttrats vid intervjuerna samt det som framkommit om penningtvätt i bankernas årsredovisningar från åren 2014 och 2019. I analysen kopplas empirin sedan samman med den tidigare referensram som presenterats, så som förändringsteori, Lewin´s modell och tidigare forskning inom ämnet. Där framkommer att respondenterna upplever den minskade kontanthanteringen som positiv men att det finns vissa utmaningar som exempelvis att brottsligheten blir mer digital och att den digitala utvecklingen hos banken då måste utvecklas ännu mer. Studien utmynnar i en slutsats med sammanfattande diskussion som belyser de möjligheter och utmaningar som Nordea, SEB och Swedbank upplevt samt ger förslag till vidare forskning.

Recently the use of cash in both the society as well as in the physical bank offices, has decreased and money laundering issues have never been more important. Previous studies on change in organizations, money laundering and cash reduction have not looked at bank’s perspectives of the process, as this study did. Based on interviews with three respondents, Nordea, SEB and Swedbank, the authors form an idea of how banks handle money laundering at the offices and how they view the reduction in cash handling. The study, which is based on an interview survey, aims to create a greater understanding of the banks work on money laundering and to see the opportunities and challenges that Nordea, SEB and Swedbank experience in money laundering at the now cashless offices. The study's empirical data presents what has been expressed in the interviews and what has emerged about money laundering in the bank’s annual reports from the years 2014 and 2019. In the analysis, the empirical data is then linked to the previous frame of reference presented, such as change theory, Lewin's model and previous research in the subject. It appears that the respondents perceive the reduced cash handling as positive, but that there are certain challenges, for example that the crime becomes more digital and that the digital development of the bank must then develop even more. The study culminates in a conclusion with a summary discussion that highlights the opportunities and challenges experienced by Nordea, SEB and Swedbank as well as suggestions for further research.