Mid Sweden University

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare förstår förskolegårdens möjligheter som enplats för barns lärande. Vi har genom en kvalitativ ansats använt oss av semistrukturerade intervjuer med åtta verksamma förskollärare i två kommuner i Sverige. Det material vi sammanställt i vårt resultatpresenteras utifrån de frågeställningar vi utgått från i studien som också är kopplade till vår valda teoretiska utgångspunkt. Ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Genom att använda oss av ett sociokulturellt perspektiv för att förstå lärande genom samspel med miljö och människa (Säljö, 2014) har vi sökt tidigare forskning utifrån det och som belyser dessa aspekter, miljöers betydelse för lärande där också utomhusmiljön inkluderas, samspelets betydelse för lärande och betydelsen av syn på lärande. Aspekter som också ses följas i studiens struktur. Motivet till det valda problemområdet fann vi i läroplanen (Skolverket, 2018) som belyser att barns lärande ska utgå från deras intressen och fantasi, i varierande miljöer både utomhus och inomhus. Lärandet ges därför ingen specifik plats utan ska i verksamheten ses som betydelsefullt när det tar plats i alla rum på förskolan, där förskolans gård även ingår. Det som framkommer i resultatet är att förskolegården kan erbjuda en god variation av möjligheter till lärtillfällen, där barns samspel och lek förstås av förskollärarna vara viktigt för lärandet som sker ute på gården samt betydelsen av den roll de själva har för att organisera för undervisning. Förskollärarens förståelse för förskolegårdens möjligheter avgör vilka förutsättningar som tas tillvara för barns lärande på förskolans gård.