Mid Sweden University

Granskningar som gjorts av Skolinspektionen (2017) visar att elever finner NO-undervisningen mer intressant då den innehåller experiment och laborativa moment och att det bidrar till lärande och kunskapsutveckling hos eleverna. Mot denna bakgrund ville jag undersöka hur behöriga grundlärare, årskurs 1-3, arbetar med laborativt arbetssätt i NO-ämnena. Syftet med min studie är att undersöka vilket syfte lärare har med laborativt arbetssätt, hur de utformar den laborativa undervisning samt vilka förtjänster och begränsningar det ger. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har en kvalitativ metod använts, där lärare har intervjuats om det laborativa arbetssättet i NO. Studien innefattar intervjuer med fem olika lärare. Det huvudsakliga resultatet visar att lärarna tänker lika gällande deras syfte och mål med laborativt arbetssätt i NO-undervisningen. Syftet med laborativt arbetssätt var framförallt att bringa ett intresse hos eleverna, befästa kunskapen och att de ska få lära med alla sinnen. Vidare framgick det att lärare utformar den laborativa undervisningen på liknade sätt. Använde lärarna inte NTA-lådorna som var mycket uppskattade, började de sina laborativa moment med teori, följt av en laborativ uppgift, detta för att bygga upp en baskunskap och utveckla elevernas lärande. Det framkom att lärarna väljer att låta eleverna arbeta i grupp eller i par vid den laborativa undervisningen då det bidrar till lärande och eleverna kan fungera som stöd för varandra. Det framkommer också att det finns många förtjänster med laborativt arbetssätt, där lärarna är mycket eniga om att diskussionen är en stor förtjänst och att eleverna är positiva till arbetssättet. Lärarna ansåg att det finns en del begränsningar med laborativt arbetssätt, så som att hitta material, att det upplevs som lek, anpassa uppgiften till elevernas nivåer och hinna se vad eleverna gör.