Universitetsutbildningar som leder till arbete inom relationsbaserade yrken behöver förbereda studenterna för de etiska dilemman och möten med människor i svåra situationer som de i yrkeslivet kan ställas inför. Vi behöver därför fråga oss hur studenterna i undervisningen bäst kan ges förutsättningar för att utvecklas som kritiskt tänkande och socialt ansvarstagande individer. Vid flera svenska lärosäten används idag exempelvis skönlitteratur som pedagogiskt material i läkar- och socionomutbildningar för att ge träning i kritisk reflektion, perspektivtagande och empatisk förmåga. Några av de användningsområden som i detta sammanhang har lyfts fram är att fiktionen kan illustrera och applicera teorier, bidra till att se andras villkor samt utveckla personliga egenskaper och förmågor (Ottelid 2015). Fiktionens potential att gestalta livsfrågor ur olika perspektiv (se exempelvis Pettersson 2009; Brewer & Hogarth 2015) är ytterligare en aspekt av fiktionaliteten som bidrar till att skönlitterär läsning har en funktion att fylla i undervisningssammanhang. Den pedagogiska potentialen förstärks ytterligare av att denna träning i föreställningsförmåga utgör en viktig förutsättning för empati, ett inom relationsbaserade yrken betydelsefullt förhållningssätt (Bernhardsson, Nilsson & Palm 2015). Syftet med vår pågående pilotstudie är tudelat, med lärare och studenter på det rehabiliteringsvetenskapliga programmet vid Mittuniversitetet som målgrupp. För det första arbetar vi för att öka kompetensen hos lärarkollegiet om hur de kan arbeta med skönlitteratur som ett pedagogiskt redskap. För det andra utarbetar vi en modell för att använda skönlitterära texter i undervisningen som ett medel för att utveckla ovan beskrivna förmågor och därmed bidra till att studenterna upparbetar ett kritiskt helhetstänkande och en djupare social förståelse (Rosenblatt 1995). Genom att projektet fokuserar på både utveckling av kursinnehåll och undervisningsmetoder samt på utveckling av den pedagogiska diskussionen i lärarkollegiet menar vi att det bidrar till ett hållbart lärande. Genomförandet inleds med att lärarna gemensamt läser ett urval skönlitterära texter. Därefter följer en reflekterande diskussion ledd av projektledaren om hur lärarna upplevde den lästa boken och tänker sig att den didaktiskt ska användas i undervisningen. Diskussionsanteckningar utgör insamlad data. Efter läsningen av varje bok reflekterar varje lärare skriftligt över boken och dess pedagogiska potential, innan den eventuellt förs in som kurslitteratur. De erfarenheter som slutligen ges från den pedagogiska tillämpningen av skönlitteraturen samlas in i form av en öppen enkät till studenterna och som anteckningar från ansvarig lärare. 86 Då studien pågår finns ännu inga färdiga resultat, men avsikten är att sammanställa och analysera insamlat data för publicering i en högskolepedagogisk tidskrift.