Syftet med denna studie var att bidra med en ökad förståelse för vad män uppfattas bidra med i arbetet med barnen och i arbetslaget, och därigenom synliggöra normer om män i förskolan. Studien är kvalitativ och utfördes genom att intervjua fem kvinnliga förskollärare och två kvinnliga barnskötare från sex förskolor, varav fem kommunala och en privat förskola, i mellersta Sverige. Uppsatsen utgår från genusteori med ett konstruktionistiskt perspektiv om att göra genus. Resultatet visade att i vissa hänseenden kan det finnas särskilda förväntningar på män i arbetet med barnen och i arbetslaget, och i vissa hänseenden inte. Variationen i förväntningarna på män i arbetet med barnen handlade om att män kan vara förebilder genom att agera normbrytande och inte bli låsta i stereotyper, samt att engagera sig på ett mer fysiskt sätt i aktiviteter. Vidare presenteras förväntningar om att ett arbetslag kan kompletteras med mäns sätt att se på saker och ting, samt att män förväntas kommunicera på ett sätt som kan bidra en till bättre arbetsmiljö. Med fler män i förskolan är det möjligt att specifika förväntningar på och föreställningar om män skulle kunna omförhandlas och successivt minimeras, då en större individuell mångfald skulle kunna bidra till en högre grav av variation bland de män som representeras i förskolan
2019-12-20